BOIJE (af Gennäs) suku,Gennäs,Pojo/Pohja.1400-luku.

Tänne voit lähettää sukututkimukseen liittyviä kysymyksiä, henkilöhakuja, linkkivinkkejä ja muuta sellaista.
tommypohjanen
Viestit: 485
Liittynyt: 14.10.2008 21:37
Viesti:

BOIJE (af Gennäs) suku,Gennäs,Pojo/Pohja.1400-luku.

Viesti Kirjoittaja tommypohjanen » 05.05.2010 17:03

Tietääkö kukaan lisää tästä BOIJE suvusta?

BOIJE (af Gennäs) suku,Gennäs,Pojo/Pohja,

BOIJE Anders Carlsson*1460/e.1480/n.1485-†11.8.1537Åbo,(*Ååminne,Karuna,landsyneman i Pojo 1503,maakuntakatselmusmies,lautamies,katselmusmies Porvoossa 1516.Andersin perinnönjako 11.8.1537 hänen jälkeensä toimitettiin Turussa 11.8.1537.Pohjan pitäjän käräjillä 1503 oli Anders Boyan yhtenä maakuntakatselmusmiehenä. Dalkarbyn tila oli 1500-luvulla Pohjan pitäjän suuria viljantuottajia. Andersin jälkeen seuraava omistaja oli 1537 lähtien laamanni Erik Boije. Peri apeltaan Gennäsin ja Dalkarlabyn rälssitilat Pohjan pitäjässä, ja tämän vaakunamerkin, sen jälkeen hän ja hänen poikansa lienee ottaneet nimen Boije; (Lähde : Den introducerade svenska adelns ättärtavlor. Med tillägg och rättelser. ),&Pojo,Gennäs
puoliso DJÄKN Brita Rötgersdotter*1455/1475/n.1487-†1508,*Pojo,Gennäs/(*Pojo,Bramboda),till Dalkarby och Gännes i Pojo,2&.
lapsia:
BOIJE af Gennäs Erik*n.1495/1506/1512/1516-†1545/†(n.).1555/†e.1562,*Pojo,Dalkarleby†Pojo,Gennäs,häradshövding i östra karelen,Pohjois-Karjalan kihlakunnan tuomari
puoliso (TIRMULA) Cecilia Gudmundsdotter*1510, elossa 1562/1575,/†n.1555/†(j.).1562, *Tirmula,ärfde Tirmula i Hauho socken,till Tirmula i Lampis†Pojo,Gennäs
lapsia:
Beata,
Margareta+e.8.3.1584&,
X,
Nils+1568&1538,
Karin,elossa 1550 då hennes gård Genna by övergick till brodern Nils,&,
Elin,
Ragnhild.

BOIJE Anna*1536-*Tirmula,*Dalkarleby
puoliso DUFVA 88,Peder*1473-†1562,*Munkeby,Borgå,till Munkeby i Borgå sn,adel nr 95,domhafvande i Borgå län,tuomari Porvoon läänissä,sai 1535 läänitykseksi Lassdalin Porvoon kunnassa (skulle därför göra surttjänst själf tredje med tre goda hästar och harnesk).Porvoon läänin lainlukija ja omisti rälssitiloja (myöhemin kartanoita) niin Porvoossa kuin Uudellamaalla.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
BOIJE
Tiedonantoja - Meddelanden
Om Boijeättens äldsta släktled.
Eric Anthoni

Uppfattningen om Boijeättens äldsta släktled har under de senaste årtiondena bestämts av JULLY RAMSAYs framställning i hennes Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden. Den går igen i Svenskt Biografiskt Lexikon och i G. ELGENSTIERNAs Svenska adelns ättartavlor samt i Kansallinen Elämäkerrasto. Då den uppenbart är felaktig, synes det lämpligt att framlägga en dokumenterad redogörelse för fakta.

JULLY RAMSAY har i sin framställning utgått från den i o.f.s. riktiga uppfattningen, att man bör beriktiga äldre genealogier med ledning av samtida källor. I detta fall har hon dels inte kunnat frigöra sig från ANREPs inflytande, dels har hon blivit missledd av missförstådda uppgifter i en 1400-talshandling och dessutom inlåtit sig på äventyrliga släkt- och namnkombinationer.

Såsom stamfar för ätten upptar hon domaren i östra Nyland Karl Mattsson 1421-1460 och tilldelar honom efter varandra ättlingarna Anders, Karl Andersson i Bjurböle, 1480, och Anders Karlsson i Bjurböle, syneman 1516. Hela denna släktledning är likväl oriktig. Karl Mattsson är en historisk person, men har tydligen intet att göra med Boijeätten, fastän ANREP infört detta namn i Boijeättens släktledning. Domaren Karl Mattssons sigill upptar en munk, varför det är troligt, att han har något samband med de munknamn, som förekomma i östra Nyland. JULLY RAMSAY har velat hänföra honom till Boijeätten med stöd av en felläst, men numera tryckt handling i HAUSENs avskriftsamling. I Olof Nilsson Tavasts jordebok (FMU nr 3001) läsa vi följande:

»Item Caytala goz fik jak aff rikesens radh försth ok sidhan aff herræ Karll. Mattis Bösthe bötthe thet wth for sin son for thz ærendhe skuldh, försth for manzslækt ok for thet han hafde haldit met Dauidh ok for thet han hadhe warit i X aar vtan Gudz likama».

JULLY RAMSAY har inte förstått sammanhanget. Hon har inte uppfattat, att herr Karl var identisk med konung Karl Knutsson. Hon har läst, att Karl Mattis, d.v.s. Mattsson, bötat för sin son »först för mansslakt o.s.v.», såsom hon säger. Jordeboken uppger inte namnet på Mattis Bösthes son eller som JULLY RAMSAY tror Karl Mattssons son, men hon har fått för sig, att han hetat Anders. Det har passat utmärkt, då hon gjort honom till far åt den östnyländske frälsemannen Karl Andersson i Bjurböle, som på denna väg givetvis inte kan härstamma från Karl Mattsson.

Den Anders i Bjurböle, som nämnes år 1516 (FMU nr 5872) omtalas inte med fadersnamn. Däremot nämnes år 1542 (HAUSEN, Bidrag III nr 184) en Anders Olsson i Bjurböle, vars söner de år 1561 nämnda Bertil och Matts Andersson i Bjurböle (HAUSEN, Bidrag IV nr 29) troligen äro.

Den 21 juni 1503 omtalas Anders Boijan första gången (FMU nr 4976), såsom landssyneman i Pojo. Fadersnamnet saknas. Det är tydligen han, som enligt de äldsta genealogierna är gift med Brita Rötkersdotter, dotter till Rötker Olofsson, som säges ha varit förmäld med Ragnhild Johansdotter till Gennäs. Då Rötker Olofsson förde ett vapen snarlikt Boijarnes och dessutom har gods i Pojo (Gennäs, Gumnäs), som senare innehades av Boijarna, Nils, Erik och syskon, så synes Boijegenealogiens uppgift på denna punkt vara riktig. Osäkrare är uppgiften, att Anders fader hetat Magnus, varit gift med en medlem av ätten Jägerhorn till Spurila och varit från Böhmen. Alla dessa notiser äro nämligen med annat bläck senare inskrivna i den efter 1639 tillkomna genealogien i Finska släktboken eller Geneal. 38 i SRA. Jfr. min uppsats: Kring vår medeltidsgenealogiska forskning (Soc. scient. fenn. Årsb. XXV B. nr 2, s. 11). Den böhmiska härstamningen är, såsom redan JULLY RAMSAY påpekat, tydligen en ogrundad tolkning på grund av släktnamnet. Att namnet Magnus är av nordisk typ ökar inte tlllförlitligheten av uppgiften om det böhmiska ursprunget. Inga belägg för de troligen från »Genealogica variorum» i SRA i Geneal. 38 införda uppgifterna finnas. Hos ANREP återkomma dessa, men delvis förändrade, delvis preciserade. Släktens stamfar Mathias, som är farfar till Anders säges vara kommen från Böhmen i konung Christoffers tid, en synbarligen helt värdelös uppgift, då den under 1600-talets förra hälft tillkomna genealogien i Finska släktboken inte känner släktledningen längre än till Anders Boije, d.v.s. 1503 års Anders Boijan.

År 1515 finna vi så Nils Boije, tydligen son till Anders, som frälsesyneman i Muurla (FMU nr 5790). Liksom brodern Erik nämnes Nils Boije efter 1530 ofta vid olika tillfällen.


Genos 19(1948), s. 85-86
-----------------------------------------

Boije, Anders Karlsson * d. 11.8.1537
Enligt Anrep hette han Karl Mathiasson. Till Dalkarlby i Finland.
(Anrep I, s 243)
Han kom 1480 för rätten i Borgå sn med sin hustru Margit och sin dotter Birgitta och erkände sig hava sålt 1/3 av Kallela till fogden i Borgå län, danske frälsemannen Tuve Månsson (natt och dag).
(Elgenstierna: Svenska adelns ättartavlor I s 474)
-------------
Far :
Boije, Karl Andersson *

(Boije), Anders Karlsson *
+1
Mor :
Margit *
--------
Boije, Anders Karlsson
Knekt- Hövidsman
Död
11.8.1537 317
Maka:
Djäkn, Brita Rötgersdotter *
Son
Boije, Eric Andersson * d. ~ 1555
Dotter
Boije, Beata Andersdotter
Boije, Beata Andersdotter
Make:
Grabbe, Måns Andersson d. ~ 1520
Ägde från 1494 Koskis i Kyrkslätt.
(Carpelan Ättartavlor A-G s 114)
Son
Boije, Nils Andersson d. 1568
Boije, Nils Andersson
Lagman, fältöverste
Död
1568 318
Dotter
Boije, Margareta Andersdotter d. efter 1567
Boije, Margareta Andersdotter
Död
efter 1567 som änka 318

Landssyneman i Pojo 1503. Ärvde efter sin svärfader jämte frälsegodsen Gennäs och Dalkarby i Pojo dennes sköldemärke. Ägde även Arpalax i Bjärnå. Arvsskifte efter honom skedde i Åbo 11.8.1537.
(Carpelan II, s 114)
Förädrarna enligt anrep.
(Anrep I, s 243)
Enligt Carpelan föreligger situationen på följande sätt:
Enligt äldre genealoger, bl a Anrep, skulle släkten härstamma från en Matias, som omkring 1440 med Konung Christoffer inkommit från Böhmen. Denna tradition härledde sig därav, att "Boije" betydde Böhmare. Vapnet är dock i Finland äldre än namnet. I stället uppger J Ramsay i sina Frälsesläkter såsom ättens stamfar domaren i östra Nyland Carl Mattsson, som anträffas 1421-60 (1478?). Han skulle varit farfars far till "Anders Carlsson i Bjurböle", som efter sin svärfar ärvde såväl godset Gennäs som vapnet och var den första som bar namnet Boije.
Enligt Elgenstierna (Svenska adelns ättartavlor I, s 474) var han syneman i Borgå sn 1516.
Senare efterforskningar (E Anthoni i Genos 1948) ger emellertid vid handen att också Jully Ramsays tre första släktled bör strykas såsom beroende på en felläsning av henne (FMU IV s. 83). Därmed elimineras Carl Mattsson (namnet interpolerat av J Ramsay). Någon källa finnes icke, som skulle utvisa att J Ramsays tredje släktled, en Carl Andersson i Bjurböle (nämnd 1491), skulle tillhört släkten Boije eller att Bjurböle någonsin varit i denna släkts ägo.

Ätten inskrevs på Sveriges riddarhus 1625 under n. 16 och på Finlands 28.1.1818 såsom n. 1 bland adelsmän; dessutom blev en från Sverige senare inflyttad familj (tab 24) 8.10.1857 här inskriven på ätten. På Livlands riddarhus intogs en ättemedlem i mitten av 1700-talet såsom friherre under namnet von Boije n 59; denna släkt utdog 1850. Samma öde drabbade den av presidenten Hans Henrik Boije af Gennäs (tab 25) stiftade friherreliga ätt, som bildades 15.10.1771 och introducerades 1777 under n 294. Han hade emellertid som sonlös fått tillstånd att adoptera sina brorsbarn. Denna adopterade friherreliga ätt, inmatrikulerad på Finlands riddarhus 1818 under nr 20, utgick på manslinjen 1930.
I Finland existerar även oadliga familjer med namnet Boije, en del med namnet härledande sig från ett hemmansnamn i Österbotten.
(Carpelan II s 113)
----------


Taulu 701

XVII Anders Karlsson Boijan i Bjurböle i Borgå maakatselmusmies 1503 i Kisko, syneman 1516 i Borgå, k. perinnönjako 11.08.1537. Peri apeltaan Gennäsin ja Dalkarbyn rälssitilat Pojjan (Pojo) pitäjässä sekä vaakunamerkin - kolme poijua.
Vanhemmat Karl Andersson Boije af Bjurböle ja Margit (Taulusta 702).

Puoliso: Brita Rötkersdotter Djäkn till Dalkarby och Gännes i Pojo. (Taulu 700)
Vanhemmat Rötger Olofsson Djäkn till Gännes i Pojo ja Rangnhild Johansdotter (Taulusta 706)
Lapset:

Beata Andersintytär Boije af Gännäs, Grabbe till Koskis, s. . Tauluun 950
&

Margareta Andersdotter Boije af Gännäs, Sölferpatron, s. . Tauluun 700
&

Erik Andersson Boije af Gännes, Pohjois-Karjalan kihlakunnantuomari, k. 1555

Nils Andersson Boije af Gännes, s. . Tauluun 952
sotaeversti, marski, Viipurin linnan päällikkö, Suomen käskynhaltija, k. .10.1568.&1538

Carin Andersdotter Boije af Gennäs, Starck till Fulkila, k. eli leskenä 1550

Elin Andersdotter Boije af Gännes, Grabbe till Koskis


Ragnhild Andersdotter Boije af Gännes
--------

Taulu 709

XXI Rötker Ingesson Djäkn-Ormsläkten alilaamanni Uudellamaalla 1391, katselmusmies, k. eli 1423.
Vanhemmat Inge Djäkn ja Puoliso (Taulusta 710).

Puoliso: Lucia Jägerhorn af Spurila. (Taulu 708)
Lapset:

Knut Rötkerinpoika Djäkn-Ormsläkten, lähti ulkomaille

Hans Rötkerinpoika Djäkn-Ormsläkten, k. kuoli nuorena

Greta Rötkerintytär Djäkn-Ormsläkten, naitu muualle

Katarina Rötkerintytär Djäkn-Ormsläkten, s. . Tauluun 867

Märta Rötkerintytär Djäkn-Ormsläkten, s. . Tauluun 708

Elina Rötkerintytär Djäkn-Ormsläkten, naitu muualle

Kristina Rötkerintytär Djäkn

----------------
Riddarhusets stamtavlor 2001:

Anders Karlsson i Bjurböle.
Landssyneman (»Anders Boijan») i Kiskosocken, 1503
(Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors)
Syneman iBorgå socken, 1516.
Han ärvde efter svärfadern jämte frälsegodsen Gennäs ochDalkarby i Pojo socken,
dennes sköldemärke, efter vilket han liksom sönernatorde hava antagit namnet
Boije.

Gift med Brita Rötkersdotter, Ruotsin Ritarihuoneen tavlan mukaan kyllä, 2 x gift,
dotter av väpnaren Rötker Olofsson (Djekn) till Gennäs och Dalkarby,
av finsk uradel,och Ragnhild Johansdotter,
samt änka efter Nils Månsson till Heinis i Rimitosocken, en dansk adelsman.

Barn:
- Beata.
Gift med häradshövdingen i Raseborgs östra härad Måns Andersson Grabbe, till
Koskis i
Kyrkslätts socken.
- Margareta, levde änka 1567.
Gift med länsmannen i Sjundeå socken, Greger Jönsson till Tjusterby i Sjundeå
socken, som
levde ännu 1555.
Han varstamfader för en ointroducerad finsk adlig ätt Silfverpatron.Erik Boije.
Häradshövding. Död omkring 1555.
- Nils Boije. Lagman och fältöverste. Död 1568.
- Karin, till Pojoby, levde änka 1542.
Gift med Hans Persson (Starck, nr 222).
- Elin. Gift enligt gamla släktböcker med Claes Grabbe, som levde 1530.
(ClaesGrabbe, som var son till häradshövdingen Måns Andersson Grabbe, se ovan,
avstod 1525 åt sin broder Nils Månsson Grabbe hälften av Grabbacka gård iKaris
socken,
mot Koskis i Kyrkslätts socken), (FS (Pyttis dombok 1724).).
- Ragnhild, till Arpalaks i Bjärnå socken.
Gift med borgmästaren i Åbo SimonAndersson, död före 1556.
---------
Anders Carlsson Boije af Gennäs
kuollut 1537 (113; FA 1, 1 AUTH Carpelan II, 1 ABBR).
Vanhemmat Carl Boije af Gennäs ja N. N.
Puoliso:
Brita Rötkersdotter Diekn Djäkn. Taulu 14
syntynyt n.1400.
Vanhemmat Rötker Olofsson Diekn, 1400, väpnare; aseenkantaja Pohjan
Gennässissä; aatelinen, kuollut ja Ragnhild Johansdotter Gädda, syntynyt
till Gännas, kuollut 1537
Lapset:
Beata Boije. Perhe 14
Margareta Andersdotter Boije, kuollut
Erik Boije, kuollut
Nils Andersson Boije, kuollut 10.1568
Karin Boije, kuollut
Elin Andersdotter Boije af Gennäs
Ragnhild Boije
---------
Lagman Anders (Boijan) (Karlsson) Boije af Gennäs
Blev minst 33 år.
Född: före 1503
Död: mellan 1536 och 1537 Åbo
Familj med Brita (Rötkersdotter) Djäkn
Barn:
Beata (Andersdotter) Boije af Gennäs
Noteringar
Lagman i Kista S:n, Finland. Levde i Gennäs, Pojo S:n, Finland. Stamfader för adliga ätten Boije af Gennäs. Landssyneman i Pojo. 1503 21/6 omtalad som sådan. Fadersnamnet saknas. Enligt de äldsta genealogierna gift med Brita, dotter till Rötker Olofsson, som säges ha varit gift med Ragnhild Johansdotter till Gennäs. Då Rötker Olofsson för ett vapen snarlikt Boijarna, så synes Boijegenealogien med rätta uppge, att Anders genom giftet förvärvar gårdarna Gennäs och Dalkarby i Gennäs sn. Genom sitt gifte synes han även förvärva de tre ankarbojarna i sköldemärket, av vilket ättens namn skapas. FMU nr 4976, 5872. JRam s 39. E 16. CarpFAÄ. Genos 1948 s 86 (E.Anthoni). SSFÅ XXV B nr 2 s 11.
Den 21 juni 1503 omtalas Anders Boijan första gången (FMU nr 4976), såsom landssyneman i Pojo. Fadersnamnet saknas. Det är tydligen han, som enligt de äldsta genealogierna är gift med Brita Rötkersdotter, dotter till Rötker Olofsson, som säges ha varit förmäld med Ragnhild Johansdotter till Gennäs. Då Rötker Olofsson förde ett vapen snarlikt Boijarnes och dessutom har gods i Pojo (Gennäs, Gumnäs), som senare innehades av Boijarna, Nils, Erik och syskon, så synes Boijegenealogiens uppgift på denna punkt vara riktig.
Osäkrare är uppgiften, att Anders fader hetat Magnus, varit gift med en medlem av ätten Jägerhorn till Spurila och varit från Böhmen. Alla dessa notiser äro nämligen med annat bläck senare inskrivna i den efter 1639 tillkomna genealogien i Finska släktboken eller Geneal. 38 i SRA.
---
Ärvde efter svärfadern jämte frälsegodsen Gennäs och Dalkarby i Pojo dennes sköldemärke. Ägde även Arpalax i Bjärnå. Arvskifte efter honom skedde i Åbo 11.8.1537.
--------------
Taulu 89
Margaretha Andersdotter Boije af Gennäs. Taulu 81
Margaretha Andersdotter Boije af Gennäs. Margaretha hoiti Siuntion nimismiehen tehtäviä miehensä jälkeen 1557 ja eli vielä 1567. . Taulu 89
Anders Karlsson Boije af Gennäs och Dalkarby. Maakuntakatselmusmies. Sai vaimonsa Britan kautta Pohjassa olevat Dieknien omistuksessa olleet Gennäsin ja Dalkarbyn rälssitilat. Samoin Boijein vaakuna on samankaltainen kuin Dieknien. Pohjan pitäjän käräjillä 1503 oli Anders Boyan yhtenä maakuntakatselmusmiehenä. Andersin perinnönjako oli 1537. - Puoliso - Puoliso Brita Rötkersdotter Djekn. Taulu 91
Taulu 91
Brita Rötkersdotter Djekn. Taulu 89
Rötker Olofsson Diekn. Kuollut ennen 1508. Aatelinen. Rötker oli aseenkantaja, joka omisti Gennäsin (mainitaan 1498) ja Dalkarbyn (mainitaan 1490) rälssitilat Pohjan pitäjässä. Boijeilla oli myöhemmin samankaltainen vaakuna kuin Rötkerillä, jonka Boijet saivat Andersin ja Britan avioliitosta.. Rötker vaihtoi joitakin tiluksia noin 1490 saaden osia myyjän hankkimasta Gumnäsin tilasta Pohjan pitäjässä. Tämän jälkeen tilan aikaisemmin omistanut Naantalin luostari otti ilmeisesti tilan väkisin haltuunsa. Rötker neuvotteli 1498 asiasta luostarin konfessorin, veli Arvidin kanssa. Keskustelussa sovittiin, että luostari maksaa Rötkerille 12 markkaa ja tämä luopuu muista vaatimuksista asiassa. . - Puoliso - Puoliso Ragnhild Johansdotter. Kuollut jälkeen 1513. Lienee ollut kotoisin Ruotsista. Hän myi 1508 tiloja Ruotsista Viipurin linnanpäällikölle.
Olof Diekn. Kuollut ennen 1490. Osti ja myi Naantalin luostarille Gumnäsin tilan Pohjan pitäjässä. - Puoliso - Puoliso van ... H
Taulu 93
Märta Rötkersdotter Diekn. Taulu 92
Rötger Ingesson Djekn. Aatelinen, alilaamanni. Uudenmaan alilaamanni 1392. Hänet mainittiin viimeksi 1423. Hän omisti Saustilan ja Hallelan Sauvossa ja tiloja Paimiossa. Hän asui Saustilassa ja panttasi Hallelan Raaseporin voudille. Valtio peruutti rälssioikeuksia, jolloin yksi harvoista säilyneistä pöytäkirjoista on Paimion Vistalla 1405 pidetystä tilaisuudesta. Peruutuskäräjien lautakunnassa oli kolme sauvolaista aatelismiestä, mm. Rötger. Rötgeriltä peruutettiin Hallelan tila ja yksi savu Saustilasta. Useimmat peruutukset palautettiin muutaman vuoden päästä omistajilleen, mm. Hallela. - Puoliso - Puoliso Lucia Jönsdotter.
Ingolf Djäkn. Tuomari. Hän oli aatelinen, vaakunassa oli kaksi käärmettä, josta suvun haaralle nimitys Ormsläkten.
-----
Ingolf Djäkn. (Lapsi XVII.259702). Tuomari. Hän oli aatelinen, vaakunassa oli kaksi käärmettä, josta suvun haaralle nimitys Ormsläkten.
Rötger Ingesson Djekn. (Lapsi XVI.129851, Isä XVIII.519404). Aatelinen, alilaamanni. Uudenmaan alilaamanni 1392. Hänet mainittiin viimeksi 1423. Hän omisti Saustilan ja Hallelan Sauvossa ja tiloja Paimiossa. Hän asui Saustilassa ja panttasi Hallelan Raaseporin voudille. Valtio peruutti rälssioikeuksia, jolloin yksi harvoista säilyneistä pöytäkirjoista on Paimion Vistalla 1405 pidetystä tilaisuudesta. Peruutuskäräjien lautakunnassa oli kolme sauvolaista aatelismiestä, mm. Rötger. Rötgeriltä peruutettiin Hallelan tila ja yksi savu Saustilasta. Useimmat peruutukset palautettiin muutaman vuoden päästä omistajilleen, mm. Hallela.
Vihitty
Taulu XVII.259703
Lucia Jönsdotter. (Lapsi XVI.129851).
--------
Olof Diekn. (Lapsi XIV.32462). Kuollut ennen 1490. Osti ja myi Naantalin luostarille Gumnäsin tilan Pohjan pitäjässä.
Vihitty
Taulu XV.64925
van ... Hansdotter Kampen. (Lapsi XIV.32462, Isä XVI.129850, Äiti XVI.129851).
Rötker Olofsson Diekn. (Lapsi XIII.16231, Isä XV.64924, Äiti XV.64925). Kuollut ennen 1508. Aatelinen. Rötker oli aseenkantaja, joka omisti Gennäsin (mainitaan 1498) ja Dalkarbyn (mainitaan 1490) rälssitilat Pohjan pitäjässä. Boijeilla oli myöhemmin samankaltainen vaakuna kuin Rötkerillä, jonka Boijet saivat Andersin ja Britan avioliitosta.. Rötker vaihtoi joitakin tiluksia noin 1490 saaden osia myyjän hankkimasta Gumnäsin tilasta Pohjan pitäjässä. Tämän jälkeen tilan aikaisemmin omistanut Naantalin luostari otti ilmeisesti tilan väkisin haltuunsa. Rötker neuvotteli 1498 asiasta luostarin konfessorin, veli Arvidin kanssa. Keskustelussa sovittiin, että luostari maksaa Rötkerille 12 markkaa ja tämä luopuu muista vaatimuksista asiassa. .
Vihitty
Taulu XIV.32463
Ragnhild Johansdotter. (Lapsi XIII.16231). Kuollut jälkeen 1513. Lienee ollut kotoisin Ruotsista. Hän myi 1508 tiloja Ruotsista Viipurin linnanpäällikölle.
---------
Anders Karlsson Boije af Gennäs och Dalkarby. (Lapsi XII.8115). Maakuntakatselmusmies. Sai vaimonsa Britan kautta Pohjassa olevat Dieknien omistuksessa olleet Gennäsin ja Dalkarbyn rälssitilat. Samoin Boijein vaakuna on samankaltainen kuin Dieknien. Pohjan pitäjän käräjillä 1503 oli Anders Boyan yhtenä maakuntakatselmusmiehenä. Andersin perinnönjako oli 1537.
Vihitty
Taulu XIII.16231
Brita Rötkersdotter Djekn. (Lapsi XII.8115, Isä XIV.32462, Äiti XIV.32463).
------
Boije, Nils (noin 1490 - 1568)
Suomen käskynhaltija
Nuoresta lähtien Kustaa Vaasan lähipiiriin kuulunut Nils Boije kunnostautui niin sotilaallisissa kuin hallinnollisissa tehtävissä. Kuninkaan toimeksiannosta hän huolehti muun muassa Helsingin kaupungin perustamistoimista 1550. Nils Boijen monipuolinen ura muun muassa ratsumestarina, kihlakunnantuomarina ja Ruotsin armeijan ylipäällikkönä huipentui nimitykseen Suomen käskynhaltijaksi.

-------
Anders Karlinpoika Boije
Isä: Karl Boije (Taulu 100)
Landsyneman i Pojo 1503. Ärvde efter svärfadern jämte frälsegodsen Gennäs och Dalkarby i Pojo dennes sköldemärke. Ägde även Arpalax i Bjärnå. Arvskifte efter honom skedde i Åbo 11.8.1537. Porvoon Bjurbölen herra; maankatselmusmies Pohjan pitäjässä ja Kiskossa 1503; katselmusmies Porvoossa 1516; peri apeltaan Gennäsin ja Dalkarlabyn rälssitilat Pohjan pitäjässä, ja tämän vaakunamerkin, sen jälkeen hän ja hänen poikansa lienee ottaneet nimen Boije 1; omisti Arpalahden Perniössä; perinnönjako hänen jälkeensä toimitettiin Turussa 11.8.1537. Lähde : Juha Sinivaaran sukusivut sekä eri historiateokset
Puoliso
Brita Rötkerintytär Djekn (Taulu 77)

Isä: Rötker Olofinpoika Djekn (Taulu 101), Äiti: Ragnhild (Taulu 102)
Lapset
1) Beata Boije (Taulu 75)
2) Margareta Boije (Taulu 117)
3) Nils Boije †10.1568 (Taulu 60)
---------
BIOGRAFI: Olof (Ivansson ?) Dieken, sälde Gumnäs i Pojp Socken tillNådendals klaoster, om vilken handel hans on Rötker ingick förlikning 1498 med klostret.
Måhända det är samme Olof Dieken som var domhavande i Halikko härad 1479.
KÄLLA: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden av Ramsay, Jully
Helsingfors: Söderström o Co, 1909. - Sid 87; Dieken, Rötker Olofsson, tab I.
------------------------------
Rötker Olofsson Dieken
BIOGRAFI: Väpnare Rötker Olofsson till Gennäs i Pojo socken. Fick genomsämjebrev 1490 jämte sin samarvinge Mårten Ivansson, Gumnäs och Antkärr i Pojo socken, av sin moders systerdotter, lagmannen Henrik Klassons (Diken, Lydekesönernas släkt) änka, Lucia Olofsdotter. Gumnäs hade av hans fader försålts till Nådendals kloster och av Lucia Olofsdotter blivit återlöst mot Saustila i Sagu socken.
Rötker Olofsson nämnes endast 1498 då han ingick slutlig förlikning om Gumnäs med klostret.
KÄLLA: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden av Ramsay, Jully
Helsingfors : Jully Ramsay / Söderström o Co, 1909. -
Sid 87; Dieken, Rötker Olofsson, tab II.
----------------------------------
Brita Rötkersdotter
BIOGRAFI: Var 1:o gift med en dansk adelsman Nils Månsson (Niels Mogensen?) till Heinis i Rimito socken. 2:o med Anders Karlsson stamfar för adliga ätten Boije af Gennäs.
Hennes son Nils Andersson Boije bördade efter Västerås recess från Nådendals kloster Sandnäs gods i Bromarf på Åland.
KÄLLA: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden av Ramsay, Jully
Helsingfors : Jully Ramsay / Söderström o Co, 1909. - 592 s.
-----------------------------------
BIOGRAFI: "Anders Boijan" landsyneman i Pojo 1503. Ärvde eftersvärfadernjämte frälsegodsen Gennäs och Dalkraby i Pojo dennes sköldemärke. Ägde även Arplax i Bjärnå. Arvskifte efter honom skedde i Åbo 11.8 1537.
KÄLLA: "Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden" av Ramsay, Jully : Boije af Gennäs sid 39, tab IV.
"Ättartavlor" av Tor Carpelan: Boije af Gennäs sid 114, tab 1..
Nils Andersson Boije af Gennäs (I5720)
Död: Oktober 1568
Vigd omkr 1538
Anteckningar
BIOGRAFI: Landsyneman i Muurla 1515. Väpnare 1523. Småsven vid GustavVasas hov 1527. Fogde på Raseborg 24.8 1530-1531 med konungslig rätt över sina landsbönder. Deltog i grevefejden 1534-36. Hade förläningar i Våla socken i Uppland 1533-38 och Tordby bol i Pojo 1535 samt bekom 1540 hela Pojo sn jämte Ekenäs stad, som indrogs 1547, men återställdes till honom 8.6 1549 för tiden till 1554. Hade 1542 tillika Biskopstuna landbor i Åkers skeppslag och erhöll 20.10 1548 Virmo storsocken, återkallade 1550. Fodermarsk 1535-37; honom uppdrogs efter herredagen i LInköping 27.5 1537 att hålla allmän vapensyn i Finland. Krigsöverste 1542, deltog i bekämpandet av Dackeupproret, beseglade konung Gustav Vasas fördrag med Nils Dacke i Linköping 8.11 1542. Konungens sändebud i Pommern 1545, därifrån medförde han konung Eriks av Pommern jordebok av 1413.
Mönsterherre i Finland 1549-54. Fodermarsk för finska ryttare 1552-55. Riddare 1554.
Översteryttmästare i offensiven mot Ryssland hösten 1555.
Svor trohetsed till hertig Johan 7.1 1558. Häradshövding i Raseborgs västra härad 1558-61 samt i hela länet 1563-68. Var en av befälhavarna för den här som hösten 1563 erövrade Åbo slott och tog hertig Johan till fånga. Befallningshavare på Åbo slott 1564. Befallningshavare över Viborgs slott och län 25.5 1565, vilken befattning han dock ej hann tillträda. Var fältöverste i danska kriget 1565, då han erövrade Varberg.
Lagman i södra Finland 1568. Tillförordnad ståthållare över hela Finland s.å. men avsade sig ämbetet p g a sjukdom.
Ägde Gennäs och Dalkarby i Pojo, Gennarby i Tenala samt Hovgård i Ingå, Laxpojo i Lojo, Tykö i Bjärnå, Lämpilä i Halikko och Sipilä i Lampis.
KÄLLA: "Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden" av Ramsay, Jully : Boije af Gennäs, sid 40, tab VI.
"Ättartavlor" av Tor Carpelan: Boije af Gennäs, sid 114, tab 1.
------------------------------------------------------------------------
- Taulu 1 -
1. sukupolvi
Djekn, Ingo s. 1300. k. 1326.
1. puoliso vaimo tuntematon,
Lapset:
1) Ingolf Ingesson (katso taulu 2) k. 1406 Svartå, Söderby . Tuomari; aatelinen.
- Taulu 2 -
2. sukupolvi
Diekn, Ingolf Ingesson (taulusta 1. Isä: Djekn, Ingo) k. 1406 Svartå, Söderby . Tuomari; aatelinen.
Syntynyt 1300 luvulla. Kuollut 1400 luvulla. Porvoon kihlakunnantuomari. Länsi-Uudenmaan tuomari. Karjaa (Snappertuna), Horsbäck, Norrby, Svartå, Söderby (edelläluetellut hänen omistamiaan tiloja?) Aatelinen, vaakunassa kaksi käärmettä. (Onko sama henkilö kuin Ingolf Ingesson?).
1. puoliso vaimo tuntematon,
Lapset:
1) Nielis Ingolfsson (Nils) (katso taulu 3) s. 1380. k. 1433. Tuomari Uudellamaalla.
2) Rötker Ingesson (katso taulu 4) s. 1380. Uudenmaan alilaamanni. Lisätietoja: Mainittu viimeeksi 1423.
- Taulu 3 -
3. sukupolvi
Diekn, Nielis Ingolfsson (Nils) (taulusta 2. Isä: Diekn, Ingolf Ingesson) s. 1380. k. 1433. Tuomari Uudellamaalla.
Syntynyt 1300- luvulla. Kuollut 1400- luvulla. Tuomari Uudellamaalla. Omisti Gumnäsin tilan Pohjan pitäjässä. Vaakuna: kaksi käärmettä. Toinen poika mahdollisesti Korsholman vouti Ingvar Nilsson Diekn.
1. puoliso vaimo tuntematon,
Lapset:
1) Olof Nilsson (katso taulu 5) k. ennen 1490.
- Taulu 4 -
3. sukupolvi
Djekn, Rötker Ingesson (taulusta 2. Isä: Diekn, Ingolf Ingesson) s. 1380. Uudenmaan alilaamanni. Lisätietoja: Mainittu viimeeksi 1423.
Syntynyt 1300- luvulla. Elää 1413 Bjärnå, Mälkilä. Uudenmaan alilaamanni 1393. Kuollut 1400- luvulla. Omisti Sauvossa Saustilan ja Hallilan tilat sekä tiloja Paimiossa. Mainittu viimeksi 1423.
1. puoliso Garp, Lucia Jönsdotter, Djekn k. 1423.
Mainittu 1413 Pernajassa, Mälkilän tila.
Isä: Garp, Jöns Andersson s. 1350 Lepistö, Letala . Valtaneuvos.
Äiti: Garp, Ragnhild Eriksdotter
Lapset:
1) Märta Rötkersdotter (katso taulu 6) s. 1300-luvulla. Lisätietoja: Syntynyt 1300- luvulla. Ingessönermannin sukua.
- Taulu 5 -
4. sukupolvi
Djekn , Olof Nilsson , (Diekn) (taulusta 3. Isä: Diekn, Nielis Ingolfsson (Nils)) k. ennen 1490.
Sålde Gumnäs i Pojo till Nådendals kloster. Möjligen domhavande i Halikko. (Ehkä Halikon tuomari?) Kuollut ennen 1490.
1. puoliso Kampen, Hansdotter, Djekn
Född 13..?
Isä: Kampen von, Hans s. 1300-luvulla Saksassa. Kauppias Turussa.
Äiti: Djekn, Märta Rötkersdotter, Kampen von s. 1300-luvulla.
Lapset:
1) Rötker Olofsson (katso taulu 7) s. 1400-luvulla. k. ennen 1508. Väpnare; aseenkantaja Pohjan Gennässissä; aatelinen.
- Taulu 6 -
4. sukupolvi
Djekn, Märta Rötkersdotter, Kampen von (taulusta 4. Isä: Djekn, Rötker Ingesson) s. 1300-luvulla. Lisätietoja: Syntynyt 1300- luvulla. Ingessönermannin sukua.
1. puoliso Kampen von, Hans s. 1300-luvulla Saksassa. k. 1415 jälkeen Turussa. Kauppias Turussa.
Född på 1300-talet i Tyskland eller Baltikum.
Lapset:
1) Hansdotter (katso taulu 8.
- Taulu 7 -
5. sukupolvi
Diekn, Rötker Olofsson (taulusta 5. Isä: Djekn , Olof Nilsson ) s. 1400-luvulla. k. ennen 1508. Väpnare; aseenkantaja Pohjan Gennässissä; aatelinen.
Väpnare till Gennäs och Dalkarby i Pojo. Rötker Pohjan pitäjän Gennäsin ja Dalkarbyn tilojen aseenkantaja (aatelinen). Rötker Olofssonin jälkeen on Boijen suku omistanut sukutilan ja aatelismerkin. Rötker Dieknillä on samanlainen vaakuna kuin Boijella.
1. puoliso Gädda, Ragnhild Johansdotter, Diekn s. till Gännas. k. 1537.
Isä: Pedersson, Jönis, Gädda Aseenkantaja Niityn tilalla; aatelinen.
Lapset:
1) Brita Rötkersdotter (katso taulu 9) s. 1400-luvulla.
- Taulu 8 -
5. sukupolvi
Kampen, Hansdotter, Djekn (taulusta 6. Äiti: Djekn, Märta Rötkersdotter)
Född 13..?
1. puoliso Djekn , Olof Nilsson , (Diekn) k. ennen 1490.
Sålde Gumnäs i Pojo till Nådendals kloster. Möjligen domhavande i Halikko. (Ehkä Halikon tuomari?) Kuollut ennen 1490.
Isä: Diekn, Nielis Ingolfsson (Nils) s. 1380. Tuomari Uudellamaalla.
Äiti: vaimo tuntematon,
Lapset:
1) Rötker Olofsson (katso taulu 7) s. 1400-luvulla. k. ennen 1508. Väpnare; aseenkantaja Pohjan Gennässissä; aatelinen.
- Taulu 9 -
6. sukupolvi
Diekn / Djäkn, Brita Rötkersdotter , Boijan / Boije (taulusta 7. Isä: Diekn, Rötker Olofsson) s. 1400-luvulla.
1. puoliso Nils Månsson Tanskalainen aatelismies.
Lapset:
1) Brita Nilsdotter (katso taulu 11)
2. puoliso Boijan, Anders Karlsson, Boije s. 1400-luvulla. k. 1537. Landssynesman i Pojo; katselmusmies Pohjan pitäjässä ja Kiskossa 1503. Ammatinlisäyksiä: Porvoon Bjurbölen herra; katselmusmies Porvoossa 1516.
Andersin perinnönjako 11.8.1537 hänen jälkeensä toimitettiin Turussa 11.8.1537. ( Lähde: Ättartavlor II, Tor Carpelan, Helsinfors 1954, s. 114-116) "Pohjan pitäjän käräjillä 1503 oli Anders Boyan yhtenä maakuntakatselmusmiehenä. Dalkarbyn tila oli 1500-luvulla Pohjan pitäjän suuria viljantuottajia. Andersin jälkeen seuraava omistaja oli 1537 lähtien laamanni Erik Boije." Peri apeltaan Gennäsin ja Dalkarlabyn rälssitilat Pohjan pitäjässä, ja tämän vaakunamerkin, sen jälkeen hän ja hänen poikansa lienee ottaneet nimen Boije; (Lähde : Den introducerade svenska adelns ättärtavlor. Med tillägg och rättelser. I, Gustaf Elgenstierna, Tukholma 1925, s. 474-475.) maakuntakatselmusmies (landssynemannen) Ruotsin ritarihuonetta perustettaessa vuonna 1625 suomalainen Boijen suku sai nimen Boije af Gennäs ja järjestysnumeron 16. Suomen Ritarihuoneen järjestäytyessä vuonna 1818 Boije-suku introdusoitiin vanhimpana suomalaisena sukuna numerolla 1. Suvun vapaaherrallinen haara on sammunut. Suku on hallinnut mm. Lahdentaan kartanoa Tyrvännössä vuosina 1696-1831 sekä Hakoisten kartanoa Janakkalassa vuosina 1812-1930 ja Ilolan kartanoa Porvoon maalaiskunnassa vuodesta 1850 lähtien.

Isä: Andersson, Karl
Äiti: Bengtsdotter, Margrit

Lapset:
1) Margaretha (katso taulu 10) k. 1567. Nimismies. Lisätietoja: Hoiti Siuntion nimismiehen tehtäviä miehensä jälkeen 1557. . Perhesuhteet: Hon lefde enka 1567. Eli leskenä 1567.
2) Erik (katso taulu 12) k. n. 1555.
3) Nils (katso taulu 13) k. 10.00.1568. Sotapäällikkö.
4) Beata (katso taulu 14)


Henkilöhakemisto
- Taulu 10 -
7. sukupolvi

Boije af Gennäs, Margaretha, Silverpatron (taulusta 9. Äiti: Diekn / Djäkn, Brita Rötkersdotter ) k. 1567. Nimismies. Lisätietoja: Hoiti Siuntion nimismiehen tehtäviä miehensä jälkeen 1557. . Perhesuhteet: Hon lefde enka 1567. Eli leskenä 1567.

1. puoliso Sölfverpatron, Gregor Jönsson , PIL k. 1555 jälkeen. Nimismies Siuntiossa.
Länsman i Sjundeå, Tjusterby. Stamfar. Omnämnd 1534. Sukunsa kantaisä, tunnettu myös nimellä PIL. Sölfverpatronin suvun kantaisä. Siuntion nimismies 1550-56, asui Tjusterbyssä.

Isä: Matts

Lapset:
1) Anna Grelsdotter (katso taulu 15) k. n. 1564 Pohjan pitäjä, Nygårdin kylä.


Henkilöhakemisto
- Taulu 11 -
7. sukupolvi

Brita Nilsdotter (taulusta 9. Äiti: Diekn / Djäkn, Brita Rötkersdotter )

1. puoliso Starck, Tomas Olofsson k. n. 1584.
Isä: Starck, Olof Persson
Äiti: Cecilia, Starck

Lapset:
1) Margareta Tomasdotter (katso taulu 16) k. 1637 haudattu 19.09.1637 Turku.


Henkilöhakemisto
- Taulu 12 -
7. sukupolvi

Boije, Erik (taulusta 9. Äiti: Diekn / Djäkn, Brita Rötkersdotter ) k. n. 1555.

1. puoliso Cecilia Gudmundsdotter, Boije k. 1562 (jälkeen).

Lapset:
1) Margareta (katso taulu 17)


Henkilöhakemisto
- Taulu 13 -
7. sukupolvi

Boije, Nils (taulusta 9. Äiti: Diekn / Djäkn, Brita Rötkersdotter ) k. 10.00.1568. Sotapäällikkö.

Rälssimies Boije oli mukana perustamassa Helsinkiä 1550. Eerik XIV:n Ja Juhana-herttuan välien kiristettysä Boije osallistui 1563 Turun linnan piiritykseen ja herttuan vangitsemiseen. Vuonna 1564 hänet nimitettiin Turun ja 1565 Viipurin linnan käskynhaltijaksi sekä 1568 Etelä-Suomen laamanniksi ja koko Suomen käykynhaltijaksi. Lähde: Suuri Henkilökirja WSOY 2001

1. puoliso Brita Christerdotter, Boije k. n. 1580. Vihitty: n. 1538.

Lapset:
1) Anders (katso taulu 18) k. 1618.
2) Göran (katso taulu 19) s. n. 1540. k. 07.12.1617 Pohja. Valtaneuvos.


Henkilöhakemisto
- Taulu 14 -
7. sukupolvi

Boije, Beata, Grabbe (taulusta 9. Äiti: Diekn / Djäkn, Brita Rötkersdotter )

1. puoliso Grabbe, Måns Andersson k. n. 1520.

Lapset:
1) Nils Månsson (katso taulu 20)


Henkilöhakemisto
- Taulu 15 -
8. sukupolvi

Sölverpatron, Anna Grelsdotter, Göös (taulusta 10. Äiti: Boije af Gennäs, Margaretha) k. n. 1564 Pohjan pitäjä, Nygårdin kylä.

1. puoliso Giös, Erik Bertilsson, Göös s. Pohja. k. ennen 1567 Vännö; Livland . Katselmusmies 1536; (landssyneman); aatelinen; aatelisratsupalvelus 1556. Kuolinsyy: Kaatui taistelussa. Ammatinlisäyksiä: Ratsumestari.
Kotipaika Skitinbäck Pohjan pitäjässä. Tutkimuskäräjien (räfsteting) jäsen 1564. Kaatui ratsumestarina Liivinmaalla Vännössä ennen 1567 Ruotsi-Tanskan sodassa.

Isä: Giös, Bertil Eriksson, Göös s. 1400 luvulla Pojo, Skitinbäck. Student i Rostock 24.10.1504.
Äiti: Karin, Göös

Lapset:
1) Bertil Ericsson (katso taulu 21) k. 1604 Lundo . Kirkkoherra Lieto 1583-1604.
2) Hans Eriksson (katso taulu 22) s. Pohja. k. 1598 Wittensten. Ratsumestari. Kuolinsyy: Kuoli taistelussa.


Henkilöhakemisto
- Taulu 16 -
8. sukupolvi

Starck, Margareta Tomasdotter , Munck af Fulkila (taulusta 11. Äiti: Brita Nilsdotter) k. 1637 haudattu 19.09.1637 Turku.

1. puoliso Munck af Fulkila, Mikael Påvelsson Munck k. 10.11.1599 Turku. Linnanvouti. Kuolinsyy: Mestattu.
Mikko P a a v a 1 i n p o i k a M. (k. 1599.), soturi, toimi 1580-luvulla voutina ja lainlukijana eri paikoissa Suomessa, aateloitiin 1585 ja oli 1591-97 Pohjois-Suomen voutina. Kun Arvi Stålarm joulukuussa 1597 uudestaan sai Turun linnan haltuunsa, määrättiin M. P., joka näyttää olleen hartaimpia kuninkaallisen puolueen kannattajia, Turun linnan päälliköksi ja tämä puuhasi innolla sotavoimien vahvistamiseksi, m. m. rasittaen talonpoikia kovalla linnaleirillä. Turun linnan antautuessa uudestaan 1599, hän joutui herttuan valtaan, tuomittiin, vastoin sopimusta, kuolemaan ja mestattiin muiden keralla 10 p. marrask.; pää pantiin virpeen raastuvan muurille. Hänen leskensä. Margareeta Starck, sai kuitenkin pitää perintötilansa ja eli vielä 1618. Lähde: Tietosanakirja (Tietosanakirja-Osakeyhtiö) Helsinki 1914

Isä: Huovari of, Påvel Andersson
Äiti: Brita Andersdotter, Huovari of

Lapset:
1) Katarina Mickelsdotter (katso taulu 23) k. 1652 (ennen).
2) Mickelsdotter Elin (katso taulu 24) k. 1627.
3) Hans Michaelsson (katso taulu 25) k. 1635 haudattu Muurattu hauta, Turun tuomiokirkko. Eversti, Käkisalmen käskynhaltija ja Tarton linnavouti 1634.


Henkilöhakemisto
- Taulu 17 -
8. sukupolvi

Boije, Margareta (taulusta 12. Isä: Boije, Erik)

1. puoliso Måns Heriksson k. 1586.

Lapset:
1) Nils Månsson (katso taulu 26) k. 1624.
-------------------------------------------------------------------------------
Boije af Gennäs on suomalainen aatelissuku. Suku on kotoisin Pohjasta Uudeltamaalta ja tunnetaan 1400-luvun alusta.[1][2] Suvun vanhin tunnettu jäsen on Anders Boije (k. 1537), joka mainitaan vuonna 1503 maakuntakatselmusmiehenä (landssynemannen). Hän avioitui Rötker Olofsson Dieknin tyttären Britan kanssa ja peri apeltaan Gennäsin tilan Pohjassa sekä suvun vaakunan.[2][3] Ruotsin ritarihuonetta perustettaessa vuonna 1625 suomalainen Boijen suku sai nimen Boije af Gennäs ja järjestysnumeron 16.[4] Suomen Ritarihuoneen järjestäytyessä vuonna 1818 Boije-suku introdusoitiin vanhimpana suomalaisena sukuna numerolla 1.[5] Suvun vapaaherrallinen haara on sammunut.[6] Suku on hallinnut mm. Lahdentaan kartanoa Tyrvännössä vuosina 1696–1831[7] sekä Hakoisten kartanoa Janakkalassa vuosina 1812–1930 ja Ilolan kartanoa Porvoon maalaiskunnassa vuodesta 1850 lähtien.

Gennäsin kartano Degersjö-järven itärannalla siirtyi Fiskarsin ruukin omistukseen. Nykyinen puinen päärakennus on 1800-luvulta. Rakennuksessa on kuitenkin 1500-luvun alusta peräisin oleva kivinen holvikellari, jota inventoitiin Museoviraston johdolla 1980-luvulla.[8] Kartano on nykyään yksityisomistuksessa.

Suvun jäseniä Suomessa

* Nils Boije (noin 1490 - 1568), Suomen käskynhaltija, Anders Boijen poika[9]
-----------
Taulu 1

I. Ingo Djekn. Syntynyt ennen 1300. Kuollut 1326.[1]
II Lapset
Ingolf Ingesson Diekn. Ammatti Tuomari. Ammatti Aatelinen. Kuollut 1406 Svartå, Söderby. Taulu 2.[1]
Taulu 2
(Taulusta 1)

II. Ingolf Ingesson Diekn. Syntynyt 1300 luvulla. Kuollut 1400 luvulla. Porvoon kihlakunnantuomari. Länsi-Uudenmaan tuomari. Karjaa (Snappertuna), Horsbäck, Norrby, Svartå, Söderby (edelläluetellut hänen omistamiaan tiloja?) Aatelinen, vaakunassa kaksi käärmettä. (Onko sama henkilö kuin Ingolf Ingesson?). Ammatti Tuomari. Ammatti Aatelinen. Kuollut 1406 Svartå, Söderby.[1] Isä Taulu 1.
III Lapset
Nielis Ingolfsson (Nils) Diekn. Syntynyt 1380. Kuollut 1433. Ammatti Tuomari Uudellamaalla. Taulu 3.[1]
Taulu 3
(Taulusta 2)

III. Nielis Ingolfsson (Nils) Diekn. Syntynyt 1380. Kuollut 1433. Syntynyt 1300- luvulla. Kuollut 1400- luvulla. Tuomari Uudellamaalla. Omisti Gumnäsin tilan Pohjan pitäjässä. Vaakuna: kaksi käärmettä. Toinen poika mahdollisesti Korsholman vouti Ingvar Nilsson Diekn. Ammatti Tuomari Uudellamaalla.[1] Isä Taulu 2.
IV Lapset
Olof Nilsson Djekn. Kuollut ennen 1490. Taulu 4.[1]
Taulu 4
(Taulusta 3)

IV. Olof Nilsson Djekn. Sålde Gumnäs i Pojo till Nådendals kloster. Möjligen domhavande i Halikko. (Ehkä Halikon tuomari?) Kuollut ennen 1490. Kuollut ennen 1490.[1] Isä Taulu 3. –Puoliso Hansdotter Kampen.[1] ( i Hans Kampen von.[1] ä Märta Rötkersdotter Djekn.[1] äi Rötker Ingolfsson Djekn. ää Lucia Jönsdotter Garp.)
V Lapset
Rötker Olofsson Diekn. Syntynyt ennen 1480. Kuollut ennen 1508. Ammatti Aseenkantaja. Taulu 5.[1]
Taulu 5
(Taulusta 4)

V. Rötker Olofsson Diekn. Syntynyt ennen 1480. Kuollut ennen 1508. Ammatti Aseenkantaja. Väpnare till Gennäs och Dalkarby i Pojo. Rötker Pohjan pitäjän Gennäsin ja Dalkarbyn tilojen aseenkantaja (aatelinen). Rötker Olofssonin jälkeen on Boijen suku omistanut sukutilan ja aatelismerkin. Rötker Dieknillä on samanlainen vaakuna kuin Boijella.[1] Isä Taulu 4. –Puoliso Ragnhild Jönisdotter Gädda. Syntynyt Gännas. Kuollut 1537.[1] ( i Jönis P Gädda.)
VI Lapset
Brita Rötkersdotter Diekn. Syntynyt ennen 1499. Taulu 6.[1]
Taulu 6
(Taulusta 5)

VI. Brita Rötkersdotter Diekn. Syntynyt ennen 1499.[1] Isä Taulu 5. –Puoliso 1:o Nils Månsson. Tanskalainen aatelismies.[1] –Puoliso 2:o Anders Karlsson Boije. Syntynyt ennen 1490 Åminne, Karuna. Kuollut 1537. Ammatti Katselmusmies. Landssynesman i Pojo; katselmusmies Pohjan pitäjässä ja Kiskossa 1503. Ammatinlisäyksiä: Porvoon Bjurbölen herra; katselmusmies Porvoossa 1516. Andersin perinnönjako 11.8.1537 hänen jälkeensä toimitettiin Turussa 11.8.1537. ( Lähde: Ättartavlor II, Tor Carpelan, Helsinfors 1954, s. 114-116) "Pohjan pitäjän käräjillä 1503 oli Anders Boyan yhtenä maakuntakatselmusmiehenä. Dalkarbyn tila oli 1500-luvulla Pohjan pitäjän suuria viljantuottajia. Andersin jälkeen seuraava omistaja oli 1537 lähtien laamanni Erik Boije." Peri apeltaan Gennäsin ja Dalkarlabyn rälssitilat Pohjan pitäjässä, ja tämän vaakunamerkin, sen jälkeen hän ja hänen poikansa lienee ottaneet nimen Boije; (Lähde : Den introducerade svenska adelns ättärtavlor. Med tillägg och rättelser. I, Gustaf Elgenstierna, Tukholma 1925, s. 474-475.).[1] ( i Karl Andersson.[1] ä Margit Bengtsdotter.[1])
VII Lapset
1: Brita Nilsdotter . Taulu 7.[1]
2: Nils Andersson Boije.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
VII Anders Karlinpoika Boijan i Bjurböle Ii Borgå katselmusmies Porvoossa 1516, Porvoon Bjurbölen herra, s. ennen 1480, k. 1537. Keskiajalta lähtöisin oleva Boije-suku merkittiin ensin ruotsalaiseen ritarihuneeseen vuonna 1625 numerolla 77. Suomalaiseen ritarihuoneeseen suku kirjattiin numerolla 1 28.1.1818.
Andersin perinnönjako oli 11.8.1537. Dalkarby ja Gennäs ovat Pohjan pitäjässä.

Ammatinlisäyksiä: Porvoon Bjurbölen herra; katselmusmies Porvoossa 1516.
Andersin perinnönjako 11.8.1537 hänen jälkeensä toimitettiin Turussa 11.8.1537. ( Lähde: Ättartavlor II, Tor Carpelan, Helsinfors 1954, s. 114-116) "Pohjan pitäjän käräjillä 1503 oli Anders Boyan yhtenä maakuntakatselmusmiehenä. Dalkarbyn tila oli 1500-luvulla Pohjan pitäjän suuria viljantuottajia. Andersin jälkeen seuraava omistaja oli 1537 lähtien laamanni Erik Boije." Peri apeltaan Gennäsin ja Dalkarlabyn rälssitilat Pohjan pitäjässä, ja tämän vaakunamerkin, sen jälkeen hän ja hänen poikansa lienee ottaneet nimen Boije; (Lähde : Den introducerade svenska adelns ättärtavlor. Med tillägg och rättelser. I, Gustaf Elgenstierna, Tukholma 1925, s. 474-475.).
Vanhemmat Karl Matiaksenpoika Boije af Bjurböle ja Beata Andersdotter (Taulusta 11).
Puoliso: Brita Rötkerintytär Djekn till Dalkarby och Gännes i Pojo. (Taulu 9) s.

Vanhemmat Rötker Olofinpoika Djekn till Gännes i Pojo ja Ragnhild Gädda (Taulusta 15)
Lapset:
Maragreta, s. . Tauluun 9
Beata
Karin, k. 1550 Tenhola Gennarby
Nils, Suomen käskynhaltija, sotaeversti, marski Viipurin linnan päällikkö, lakimies Etelä-Suomessa 1568, k. noin 1568 Gennäsissä
Erik, pohjan Dalkarbyn ja Lammin Tirmulan herra, k. Pohjan pitäjä Dalkarby
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Far :
Boije, Anders Karlsson *
d. 11.8.1537
Boije, Karl Andersson *
+2
Margit *
-
Mor :
Djäkn, Brita Rötgersdotter *

Djäkn, Rötker Olofsson * d. mellan 1495 och 1508
+11
Gädda, Ragnhild Johansdotter * d. 1537


+1
Boije, Eric Andersson
Lagman
Död
~ 1555 318
Maka:
Garp, Cecilia Gudmundsdotter * d. efter 1562
Son
Boije av Gennäs, Nils Ericsson
Boije av Gennäs, Nils Ericsson
Maka:
Stålarm, Anna Thuresdotter
till Ede. Förseglade konung Gustaf I:s testamente och kallas då Unge Nils Boije till Termala. Var 1560 knekta-höfvidsman.
(Anrep I, s 243)
Dotter
Boije av Gennäs, Margareta Eriksdotter * d. före 8.3.1584

Adelsätten Boije af Gennäs, n:o 16, till Dalkarlby och Tirmula. Slottslofven på Tavastehus 1530. Var 1536 lagman och häradshövding i Wiborgs län. Levde 1544, då han förseglade Westerås arfsförening och kallades deruti Eric Boije till Mule.

(Anrep I, s 243)

Dalkarby, som han fick vid arvskiftet 1537, låg i Pojo sn. Tirmula säteri i Lampis sn erhöll han genom sitt gifte. Häradshövding i östra Karelen 1535 och till sin död omkring 1555.

(Elgenstierna: Svenska adelns ättartavlor I)

Levde ännu 1551 då han var härhadshövding i Jääskis härad.

(Carpelan: Finsk biografisk handbok L-Ö)
--------------------------------------------------------------------

(?)

X Rötker Jürgeninpoika Jägerhorn af Storby Spurilan ja Isokylän herra Paimiossa, s. ennen 1300, k. jälkeen 1320. Omisti Spurilan ja Isokylän Paimiossa.(Gabriel Anrep).
Vanhemmat Jürgen Jägerhorn af Spurila ja Jürgenin vaimo.
Puoliso: Brita Jönsdotter Galle. (Taulu 13) k. jälkeen 1341.
Lapset:
Margaretha, s. . Tauluun 13
Inge, s. . Tauluun 31
Göran, k. noin 1330
Kristina
Brita
---------
IX Anders Klausinpoika
Puoliso: Margaretha Rötkerintytär Jägerhorn af Spurila. (Taulu 11)

Vanhemmat Rötker Jürgeninpoika Jägerhorn af Storby ja Brita Jönsdotter Galle (Taulusta 14) AatElissuku n:o 5.
Lapset:
Beata, s. . Tauluun 11
Beata
--------
IX Matias Boije
Puoliso: Anna Arvidintytär. (Taulu 11)
Lapset:
Karl, s. . Tauluun 11
--------
VIII Karl Matiaksenpoika Boije af Bjurböle kallelan omistaja.
Vanhemmat Matias Boije ja Anna Arvidintytär (Taulusta 12).
Puoliso: Beata Andersdotter. (Taulu 10)

Vanhemmat Anders Klausinpoika ja Margaretha Rötkerintytär Jägerhorn af Spurila (Taulusta 13)
Lapset:
Anders, s. 1480. Tauluun 10

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
1695 mf mf fm mm mm

Boijan, Margareta Eriksdotter. (Barn 847, s *, Far 3390, s *, Mor 3391, s *)

Gift

3390 mf mf fm mm mm f

Boije af Gennäs, Erik Andersson.
Död omkring 1555. (Barn 1695, s *, Far 6780, s *, Mor 6781, s *)

Gift med efterföljande ana.

3391 mf mf fm mm mm m

Garp, Cecilia Gudmundsdotter. Levde 1562. (Barn 1695, s *, Far 6782, s *)

Gift med föregående ana.


6780 mf mf fm mm mm ff

Boije af Gennäs, Anders Bojan. Lagman i Kista S:n, Finland. Levde i Gennäs, Pojo S:n, Finland.

Stamfader för adliga ätten Boije af Gennäs. Landssyneman i Pojo. 1503 21/6 omtalad som sådan. Fadersnamnet saknas. Enligt de äldsta genealogierna gift med Brita, dotter till Rötker Olofsson, som säges ha varit gift med Ragnhild Johansdotter till Gennäs. Då Rötker Olofsson för ett vapen snarlikt Boijarna, så synes Boijegenealogien med rätta uppge, att Anders genom giftet förvärvar gårdarna Gennäs och Dalkarby i Gennäs sn. Genom sitt gifte synes han även förvärva de tre ankarbojarna i sköldemärket, av vilket ättens namn skapas. (Barn 3390, s *, Far 13560, s *, Mor 13561, s *)

Gift 2 med efterföljande ana.

Barn:

Boijan, Margareta Andersdotter. Lever 1567 änka i Sjundeå sn, FI. Hennes broder Nils är 1515 frälsesyneman i Muurla och nämnes liksom brodern Erik efter 1530 ofta vid olika tillfällen. Ätten introduceras 1629 under nr 16 som Boije af Gennäs.

Boije af Gennäs, Erik Andersson. Död omkring 1555. (Se 3390, s *).

6781 mf mf fm mm mm fm

Diekn, Brita Rötkersdotter.

Diekn. Rötker Ingessons släkt. Änka efter danske adelsmannen Nils Månsson till Heinis, Rimito sn.
(Barn 3390, s *, Far 13562, s *, Mor 13563, s *)

Gift 2 med föregående ana.

6782 mf mf fm mm mm mf

Garp, Gudmund Larsson. Inflyttad till Tirmula, Lampi S:n, Finland. (Barn 3391, s *)

Gift

13560 mf mf fm mm mm ff f

Boije, Carl Andersson. Ägare av Bjuböle, Borgå S:n, Finland.
Levde i Bjuböle, Borgå S:n, Finland. (Barn 6780, s *, Far 27120, s *)

Gift med efterföljande ana.

13561 mf mf fm mm mm ff m

NN, Margit. (Barn 6780, s *)

Gift med föregående ana.

13562 mf mf fm mm mm fm f

Diekn, egen ätt, Rötker Olofsson. Väpnare. Levde i Gennäs, Pojo S:n, Finland.

Skriver sig till Gennäs, Pojo sn, och Dalkarby. Efter honom ärver ätten Boije af Gennäs stamgods och sköldemärke efter vilka den bildar sitt namn.

Rötker reser anspråk på Gumnäs, som hans far sålt till Nådendals kloster och moderns kusin Lucia Olofsdotter återlöst mot Saustila, Sagu sn. Han hävdar att de döttrar till Rötger Ingesson, som äktat frälsemän, roffat åt sig gods på bekostnad av övriga, bl.a hans 'stormor' Märta. Strax innan Sten Sture sommaren 1472 kommer till Finland, lyckas Rötker belägga Lucias gods Hallila och Saustila med kvarstad. Han stämmer den sjuka Lucia till landsrätten. Får med lögner kvarstaden godkänd. Men den hävs när herr Sten under vintern återkommer och får bättre information.

Rötker upphör ej att hota och trakassera. Förmår häradshövdingen i orten att öppna härbärget vid Lucias gods Kaskis och föra bort hennes livsuppehälle, fläsk, kokött, fisk, smör, råg, korn, allt... T.o.m. oxarna tages i beslag. Lucia söker tillflykt i klostret.

Genom 'sämjebrev' 1490 får Rötker och svågern Mårten Ivansson (som är samarvinge) egendomen Gumnäs m.m. mot att de avsäger sig allt arv efter Lucia Olofsdotter.

Men Rötker strider vidare. Han nämns senast 1498, när han ingår slutlig förlikning med Nådendals kloster. (Barn 6781, s *, Far 27124, s *, Mor 27125, s *)

Gift 2 med efterföljande ana.

13563 mf mf fm mm mm fm m

Johansdotter, Ragnhild.
Levde i Gennäs, Pojo S:n, Finland. Äger Gennäs. Säljer 1513 några gods i Linköpings stift till Erik Turesson, hövitsman på Viborg.
Gift 1 med danske adelsmannen Nils Månsson till Heinis, Rimito sn.

(Barn 6781, s *)

Gift 2 med föregående ana.


27120 mf mf fm mm mm ff ff

Boije, Anders Carlsson. (Barn 13560, s *, Far 54240, s *)

Gift

27124 mf mf fm mm mm fm ff

Diekn (Rötker Olofssons ätt), Olof Nilsson.
Död före 1490. Måhända samme Olof Diekn som är domhavande i Halikko hd 1479 (Åbo domkyrkas svartbok s 538). Gumnäs, Pojo sn, som han säljer till Nådendals kloster, återlöser hustruns systerdotter Lucia Olofsdotter Skelge mot Saustila i Sagu sn. Slutlig förlikning med klostret ang dessa godstransaktioner ingås först 1498. (Barn 13562, s *)

Gift med efterföljande ana.

27125 mf mf fm mm mm fm fm

van Kampen, NN Hansdotter. (Barn 13562, s *, Far 54250, s *, Mor 54251, s *)

Gift med föregående ana.

Generation XV

54240 mf mf fm mm mm ff ff f

Boije, Carl Mattson. Häradshövding i Östra Nyland, år 1421 - 1460.
Levde i Östra Nyland, Finland. (Barn 27120, s *)

Gift

54250 mf mf fm mm mm fm fm f

van Kampen, Hannus (Hans). Köpman i Åbo, Finland, 1415, 1423.
Född i Nederländerna. Levde i Åbo, Finland. Omnämnd i Åbo Svartbok 1415, s 263.
Makarnas son Henrik var präst i Skepptuna, Ärkestiftet. (Barn 27125, s *)

Gift med efterföljande ana.

54251 mf mf fm mm mm fm fm m

Diekn (Ingessönernas ätt), Märta Rötkersdotter. S: två ormar med huvudet uppåt.
Levde i Åbo, Finland.
Bortgift 'til Abo med gul och peninga, swa at the skulde alder gaa til arff til fasta godzen'. Utan jordagods i hemgiften blir hon gift med Åboköpmannen Hannus van Kampen. Lever 1423.

En till namnet okänd dotter gifter sig med frälsemannen Olof Nilsson i Pojo. Deras son väpnaren Rötger Olofsson gör på 1470-talet anspråk på de arvgods, Lucia Olofsdotter (Skelge) räknar som sitt fäderne och därför anser sig ha rätt att testamentera till Nådendals kloster.
(Barn 27125, s *, Far 108502, s *, Mor 108503, s *)

Gift med föregående ana.


108502 mf mf fm mm mm fm fm mf

Diekn (egen ätt), Rötker Ingesson. Väpnare. Underlagman i Nyland.
Levde i Saustila, Sagu S:n Nyland, Finland.

Rötker Ingessons ätt (egen ätt). S: två ormar stolpvis. Sätesgård Saustila, Sagu sn 1402. Nämnes senast 1423.

Som skälig man och underlagman sätter han sitt sigill under ett köpebrev, undertecknat Karis 1392 3/9. Enligt detta godkänner Olof Ingesson i Rösund att hans syssling Gesta Kristin säljer sin andel i Sandnäs, Karis, till Niclis Ingesson, Rötkers bror, för 30 mark.

Två gårdar i Halliala by och en rök i Saustiala by, båda i Sagu sn i närheten av Åbo, vilka Rötker äger och felaktigt kommit under frälse, återdöms till skatte vid räfsteting.

Rötker är ofta sigillvittne och syneman under 1400-talets två första decennier.

Makarna är båda döda 1430. De har sju kända barn. En son blir borta utrikes. En dör ung. Tre döttrar får gods i hemgift när de gifter sig med frälsemän. Genom att pantsätta Halliala kan Rötker ge döttrarna Karin och Märta (80187) hemgift i guld och penningar när de gifter sig med köpmän i Åbo. För att kunna betala dottern Märtas hemgift pantsätter fadern Rötker en gård i Halliala by i Sagu för sjuttio nobler. Denna gård inlöses av mågen i samband med giftermålet. Märtas dotter Lucia räknar därför sin gård i Halliala som farsarv. - Förmyndare för Lucia och sannolikt hennes rätta morbror är Henrik Svärd, äldre ätten. Moderns och morbroderns mor synes ha varit dotter eller syster till riddaren Nils Olofsson (högervänd arm), som levde 1396-1415 och ärvdes av bl.a. Lucia.

Hederplatsen bland dem som ger Nådendals kloster stöd personligt och ekonomiskt intar denna Lucia. Hon är alltså dotter till frälsemannen häradshövding Olof Skelge och hans hustru Kristina Rötkersdotter. Både Lucias far och hennes make Henrik Klasson (Djäkn, Lydekasönernas ätt) blir riksråd. Maken dubbas till riddare 1441 vid kung Kristoffers kröning och dör 1458. Genom att till klostret överlåta Ailos gård, Reso sn, Egentliga Finland, bereder Lucia klostret en varaktig stad. Hon testamenterar även en guldring med en safir till klostret.

I ett brev 1498 28/2 där hon nämns som avliden, kallas hon 'moder fru Lucia' Detta kan betyda att hon någon tid varit abbedissa i Nådendals kloster. (Barn 54251, s *)

Gift med efterföljande ana.

108503 mf mf fm mm mm fm fm mm

Hendriksdotter, Lucia.
Levde i Saustila, Sagu S:n Nyland, Finland. (Ref) JRam s 84. (Barn 54251, s *, Far 217006, s *)

Gift med föregående ana.

217006 mf mf fm mm mm fm fm mm f

Clausson, Hendrik. Levde trol. i Finland. (Barn 108503, s *)
Gift

-------

Utgångspunkten för Diplomatarium Fennicum (DF) har varit Finlands medeltidsurkunder (FMU) och Åbo Domkyrkas Svartbok.

6535

Anteckning om ett från kungens kansli utgånget brev varigenom Erik Boije fick slottloven på Tavastehus slott. Dat. Raseborg.
Gustaf I:s registratur, VII, sid. 163. Raseborg (slutet af augusti 1530).
----------------------------------------------------------------------------------------------------------

http://web.telia.com/~u72802835/tommypo ... juuret.htm

Sähköposti:

x-internet@hotmail.com