GARP suku Saksa>Lepistö,Mynämäki. 1350.

Tänne voit lähettää sukututkimukseen liittyviä kysymyksiä, henkilöhakuja, linkkivinkkejä ja muuta sellaista.
tommypohjanen
Viestit: 485
Liittynyt: 14.10.2008 21:37
Viesti:

GARP suku Saksa>Lepistö,Mynämäki. 1350.

Viesti Kirjoittaja tommypohjanen » 05.05.2010 16:29

Tietääkö kukaan lisää tästä GARP suvusta?

GARP suku Saksa>Lepistö,Mynämäen pitäjässä. 1350.

GARP
Av Eric Anthoni
Riksrådsätten Garp är att döma av namnet (fornsv. garper = tysk, sam slagit sig ned i Norden; Söderwall, Ordb., suppl.), sam bäres främst i de äldsta släktleden, av tysk härstamning. Släkten synes ha inkommit tidigt på 1300-talet, eftersom en sannolik medlem av ätten redan 1367 bär det nordiska förnamnet Tore (tab. 1). Ätten var bosatt i Egentliga Finland. Det har talats om två släkter Garp, Storgårdssläkten och Koskissläkten (R, s. 140 f), men det är i själva verket fråga om två grenar av gamma ätt (Anthoni i Soc. se. Fenn, årsb. 25 B: 2, s. 13 ff). Ätten utdog i början av 1500-talet. Den förde i vapnet trappgavlar i något olika gruppering med skölden rnöjligen .delad och växlad. rned vili och blått (tab. 3). En annan finländsk frälsesläkt rned en knytnäve i vapnet har rned tvivelaktig rätt också kallats Garp (R, s. 141 f). Något släktsarnmanhang mellan denna 1400-talsätt och riksrådsätten kan ej påvisas trois uppgiften, att en rnedlem av den sistnämnda skulle ha ärvt vapnet rned den knutna näven (R, s. 141). Ytterligare eli par personer rned namnet Garp, Born sakna bevisligt sarnband rned ätten, frarnträda i 1400-talets Finland. Av dem uppträder Jöns Garp 1405 såsorn (frälse)närnndeman i Borgå (FMU, nr 1207), medan en Hans Garp 1421 (FMU, nr 1671, jf.r 2158 och AboSvB, nr 439) uppträder såsom innehavare av jord i Danskila I Oripää i Pöytis sn i Egentliga Finland, där frälsejord senare förekornrner. Litteratur: E. Anthoni, Kring vår nedeltidsgenealogiska forskning, i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2 (1947); samme förf., Några rnedlernrnar av ätten Garp, i Genos 1955, s. 86 ff; T. Carpelan,
Medeltidssläkterna Garp och deras inbördes sarnband, i GSFA 1925, s. 12 ff.

Tab01
Tore Garper. Faste vid pantsättning 1367 på Aland för en jordägare i Nykyrko sn i Egentliga Finland (AboSvB, nr 203)0 Var nära frände, f&der eIler broder, tilI den följande att döma av namnskicket och andra omständigheter (Carpelan i GSFA 1925, so13 ff)o San eIler broder (se ovan):
Anders Gary, 1373-1387, fogdeo Se tab020

Tab02 Anders Garp (son eIler broder tilI Tore Garper, tabo 1)0 Uppträder sam sigillvittne i Abo 1373 (ÅboSvB, nr 221). Nämnes 1376 .Bo Jonssons fogadhe i Löpsta., d.v.s. Lepistö i Virmo sn i Egentliga Finland (FMU, nr 851), vilket uttryck bör tolkas sam Anders Garp i Löpsta, Bo Jonssons fogde. Uppträder sista gången 1387, då han i Stockholm överlåter jord i Finland (Åbo-SvB, nr 265). Var bosatt i Löpsta eiler Lepistö åtminstone år 1376 (FMU, nr 851), innehade
Storgården i Letala sn (Carpelan, a. a., 5.13 fl), Vias i Töfsala sn (FMU, nr 823, 832 f) samt där. utöver gods i Vemo sn (ÅboSvB, nr 265), allt i Egentliga Finland. - Var troligen gift tvd gånger, eftersom ålderskillnaden mellan barnen är stor


och yngste sonen Gregers' mor synes ha varit gilt även med en Jöns, vars barn, .samsyskonen. Anders Jönsson och Margareta Jönsdotter, hustru tilI Torkil Jönsson i Kimito sn i Egentliga Finland, nämnas bror och syster tilI Gregers Andersson (FMU, nr 2787 l). Tidigare synes Anders Garp ha varit gilt med en nära lränka tilI prästmannen Ullhard Ullhardsson, eltersom en Filip Ullhardsson och Jöns Andersson, Anders Garps son, sägas vara den löre 2.5 1405 i Prag avlidne Ulfuards närmaste arvingar (FMU, nr 1221).

B a r n (ladersnamnen, det gemensamma vapnet och syskonskapet melIan vissa av barDen; FMU, nr 1221; ÅboSvB, nr 435, 492, samt dessas godsbesittningar; jlr Carpelan, a. a., s. 13 ff; Anthoni i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2, s. 13 ll):

Jöns Andersson, 1373-1407, riksråd. Se tab.3.

Tord Andersson. Nämnes lörsta gången 1405 (FMU, nr 1221, där han i regesten med orätt påstås vara död). Överlät såsom kanik i Åbo 1431 tilI biskopen för sin skuld tilI honom arvgodset Syttiö i Letala sn i Egentliga Finland jämte ängar som tagits lrån sätesgården, d. v. s. Letala storgård (ÅboSvB, nr 435). Nämnes som död 1439 (ÅboSvB, nr 484).

En tilI namnet okänd aan. Se tab. 7.

Katarina Andersdotter. Nämnes 1411 som Påvel Karpalainens (Carpelan-Karpelain, jlr R, s.67) hustru (ÅboSvB, nr 332), tydligen i hans senare gilte (FMU, nr 3454, 5674). Katarina har synbarligen på sin del lått laderns gods Vias, som senare innehas av hennes son Tord (jlr R, s.68) (FMU, nr 3162) liksom Vuorenpää, likaledes i Tölsala sn, vilket han lått lör en summa penningar, som han lånat modern (FMU, nr 5674). En del av Vuorenpää hade Tords helbroder Stig erhållit 1449 (FMU, nr 2780) vid eli skilte med kusinen Jöns Japsson (tab. 4). Katarina Andersdotter har överlevt sin man (FMU, nr 5674), vilken senast nämnes 1420 (FMU, nr 1633).

Gregers Andersson, 1417-1449, häradshövding. Se tab. 8.

Tab.3
Jöns Andersson (son av Anders Garp, tab. 2). Framträder troligen lörsta gången 1373 (ÅboSvB, nr 223), med större sannolikhet 1380 (ÅboSvB, nr 244) som sigilIvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigiII 1386 en skrivelse å .lrälsemanna vägnar. (FMU, nr 948). Var riksråd 1396 (Anthoni i FHT 1951, 8.101 l) och 1391) (Rääf, Ydre 4, s.431) och troligen även vid den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401 (Anthoni i FHT 1951, s.103). Deltar i konungsrälsten i Finland 1405, stundom nämnd .konungsdomhavande i
halvt Tavastland., stundom endast konungsdomhavande, stundom endast sam närvarande (Anthoni i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2, s. 15, och i FHT 1951, s.103). Uppträder ännu ett par år senare, omkring 1407 (ÅboSvB, nr 355; om tidpunkten jfr Anthoni i FHT 1948, s. 135 f). Har innehaft Storgården i Letala sn, varifrån dottern enligt en 1500-talskälla var kommen (Wallin i HArk 16: 1, s.104), troligen även Lepistö i Virmo sn, sam senare innehades av dotterbarnen (FMU, nr 2907 f, 2918, 3311, 3684) och strögods i gamma snr samt i Töfsala sn (FMU, nr 1741, 5674). Vapen: 1) fem nedvända trappgavlar, baIkvis sammanställda två och tre (HaSig, nr 102; jfr Anthoni i FHT 1951, s. 102); 2) en ginbalk, uppbärande tre trappskurna gavlar (HaSig, nr 112); enligt C. H:son Uggla, Svea Rikes råds längd III, s.42, fBrde
Jöns Andersson .tre rutor bandevis satte i skölden, sam bandevis var delad och växlad med hvitt och blått..

B a r n (Anthoni i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2, s.16; FMU, nr 1741, 1721):

Jakob Jönsson, 1420-1425. Se tab. 4.

Gregers Jönsson, 1423. Se tab. 5.

Kristina Jönsdotter. - Nämnes 22.1 1435 (ÅboSvB, nr 453), såsom hustru tilI slottsfogden i Åbo, häradshövdingen i Masko hd i Norr Finland Klas Lydekason eiler Klas Djäkn (Djäkn, Lydekasönernas ätt, se denna ovan, taho 2) sam levde 1395 (FMU, nr 1026)-1435 (ÅboSvB, nr 435). Omtalas i en 1500-talskälla vara
kommen från Storgården i Letala sn (Wallin i a. a., s.104). Hennes barn innehade Lepistö och andra släktgods (FMU, nr 2907 f, 2918, 3311, 3684).

Katarina Jönsdotter. - Var gift med häradshövdingen Hartvig Dyker (Borstbölesläkten, jfr R, s.47), vilken nämnes 1405 (FMU, nr 1210) -1432 (ÅboSvB, nr 438). Katarina nämnes som dennes (avlidna) hustru någon gång efter 1412 (ÅboSvB, nr 355), då mannen tilI domkyrkan ger godset Heikkilä i Virmo sn i Egentliga Finland, sam han ärvt efter makarnas gemensamma barn. Antagandet att Katarina Jönsdotter varit dotter av Jöns Andersson styrkes av att både denne och hans svärson Klas Lydekason gAtt i borgen för Hartvig Dyker (ÅboSvB, nr 355), och att dennes arvingar ärvde vissa garpgods, bland annat i Tursanperä i Virmo sn, som en kori tid hade innehafts av Klas Lydekasonsson Henrik Klasson (FMU, nr 3111, 3368). Därtill ha Hartvig Dykers ättlingar fört Garparnas
trappgavelvapen (R, s. 47). En del av dessa omständigheter ha tidigare tytts på det sätt, att Jöns Andersson antagits varit gift med en fränka tilI Hartvig Dyker, men detta måste anses mindre sannolikt (Anthoni i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2, s. 15; jfr s.39).


(Tab.4
Jakob Jönsson eiler Jeppe Joensson (son av Jöns Andersson, tab.3). Nämnes första gången 22.11 1420 sam främste landssyneman i Kjulo sn i Nedre Satakunda (ÅboSvB, nr 388). Dömes 1424 i stadig besittning av jord sam fadern innehart (FMU, nr 1741). Uppträder ännu 21.6 1425 (FMU, nr 1778). Jakobs sätesgård synes varit
Letala storgård, tilI vilken såväl han själv (ÅboSvB, nr 388) sam hustrun (FMU, nr 4086) nämnes. Ägde även jord i Virmo sn i Egentliga Finland (FMTJ, nr 1778).
- Var gift med Ragnhild Eriksdotter, sam dag medan Henrik KIassan (Djäkn, Lydekasönernas ätt, se denna ovan, tab. 2) var lagman i Norrfinne lagsaga (FMU, nr 4086), d. v. s. mellan 1449 och 1458. Serlan hennes broder häradshövdingen (jfr LagS 1, s. 79, 83) Erik Eriksson (kluven sköld med halv lilja; se RA perg. 8.9 1469) i Sandika i Edebo sn i Uppland också avlidit, föll Forssa i Tensta sn i Norunda hd i gamma landskap på hustru
Ragnhilds arvingars lott (FMU, nr 4076-4078, 4081,4090,4092).

B a r n (åtminstone Karin, Kristina och Hartvig födda i angivet äktenskap; Anthoni i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2, s. 16 f):
Jöns Jakobsson eiler Japsson. Nämnes första gången 18.3. 1439 (ÅboSvB, nr 477) och sista gången 31.1 1449, då han ingår eli jordskifte med gin lars kusin Stig Karpalainen (Carpelan-Karpelain, jfr R, s. 67), varigenom han mot hälften av moderns andel i Vias i Töfsala sn tillbytte sig Stigs andel i Svensby i Vemo sn (FMU, nr 2786), båda i Egentliga Finland. Har tydligen med gin hustru kommit i besittning av gods i Nyland och i Sverige (FMU, nr 2697)
- Var gift med Ingeborg Bjömsdotter, dotter (FMU, nr 2697, jfr nr 2353) av Björn Peterssan (Djäkn, Björn Peterssons ätt, jfr R, s.83) och Ingrid Ingadotter (beväpnad arm). Hustru Ingeborg förlikes 1463, nu omgift (Åke Bengtsson Färlas släktbok, Gen 27, f.14 v, RA) med lTIf Bengtsson (Färla, Karl Erikssons ätt, se denna ovan, tab. 3), med svågern Hartvig Jakobsson, sam åt .welbyrdigha quinne hustru Ingeborgh, Wlff Benktsons hustrv, sam min brodher Jens Jacopson tilforene atthe. överlämnar de två gårdar Torlax och Kordiala i Nykyrko sn i Egentliga Finland, viIka han och före honom hans moder innehaft men i verkligheten varo hustru Ingeborgs morgongåvogods (FMU, nr 3206). Ingeborg har synbarligen ärvt gods i Vadsbro sn i Oppunda hd i Södermanland
(anteckn. .Vasbro. på FMU, nr 2697; jfr Färla, Karl Erikssons ätt ovan, tab.3). En om garpvapnet erinrande vapenbild i Strängnäs domkyrka (Gen 73, s.68, o. 74, s.287, RA) kan tiinkas ha samband härmed.

Karin (Gen 38, f.18 RA; jfr Anthoni i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2, s. 17). Hennes dotterbarn, bland andra Kristiern Frilles söner, än.de Karins rnorbror förutnärnnde Erik Eriksson i Sandika (FMU, nr 4077 o. 4559, jfr Anthoni i a. a., s.17).
- Var rnöjligen gift rned Jönt Bengtsson, 1437 (FMU, nr 2227)-1442 (AboSvB, nr 511), häradshövding i Masko hd, sorn tydligen var gift rned en dotter tilI Jakob Jönsson. 1 en 1600-talskälla (lnventariurn 1628, Virmo
kyrkoarkiv) kallas Hartvig Jakobsson Jöns Bengtssons .svärfar., uppenbarligen emedan ett rnedeltida .rnåg. har uppfattats sorn svärson i stället för svåger.

Kristina tilI Autis i Lerno sn i Egentliga Finland (FMU, nr 4050).
- Var gift rned en Olof.
Deras döttrar ärvde gin del i Forssa efter morbrodern Erik Eriksson i Sandika (ovan), vilken de försälja rnedels olika brev, närnnande Hartvig Jakobsson gin rnorbror (FMU, nr 4076, 4078, 4081, 4092). Enligt eli 1485 daterat intyg valde .Cristin i Awtus. på dödsbädden gin lägerstad i Nådendals kloster och gay sarntidigt tili dettJI
gin hälft av Tursanperä i Virrno sn i Egentliga Finland (FMU, nr 4050).

Arvidua Jacobi. Arvidus de Finland eIler Finland inskrevs 4.11. 1444 vid Erfurts universitet, 1445 vid universitetet i Leipzig (Grotenfelt i HArk 13, s.102; 17, s. 285). Arvidus Jacobi blev baccalaureus vid universitetet i Paris 1449, licentierades sorn rnagister 1450, var prokurator för den tyska nationen 7.4-1.6 1453 (Auct. chart. univ. Paris, 2, s. 758, 813, 838, 900). Närnnes i hernlandet i kusinen Henrik Klassons (Djäkn, Lydekasönernas ätt, se denna ovan, taho 2) förstJI testarnente 1449 (FMU, nr 2817). Orntalas sorn rnäster Arvid kanik i Abo 1451 (FMU, nr 2918) och sorn ärkedjäkne 1464 (AboSvB, nr 602). lnnehade härunder även Lojo sn i Nyland sam prebende (FMU, nr 4192, 4214 f, 4511). Uppträder sista gången sorn levande 20.9 1479 (AboSvB, nr 674), och var död före 15.8 1485, då en annan person var ärkedjäkne (FMU, nr 4045). Begrovs i Abo dornkyrka (FMU, nr 4111).
Ägde gods i Letala och Virmo socknar i Egentliga Finland (AboSvB, nr 674; FMU, nr 3766).
Vapen: fern trappskurna gavlar, ordnade tre och två (HaSig, nr 41).

Hartvig Jakobsson. Närnnes första gången 1447 (FMU, nr 2704). Var häradshövding i Verno hd i Egentliga Finland 8.9 1449 (FMU, nr 2810). Orntalas sorn lagman i Norrfinland första gången 1456 (FMU, nr 3002). gatt i konungsräfst 1463 (FMU, nr 3204), i landsrätt 1466 (FMU, nr 3300) och 1476 (FMU, nr 3656). Orntalas 1464 sorn konung Karl Knutssons råd(FMU, nr 3244), deltog 1470 i eli par riksrådsdornar (FMU, nr 3433 f). Utfärdade sitt testJImente pA Ravea i Virmo sn i Egentliga Finland 17.12 1486 (FMU, nr 4111). Dog där senast 21.12 1486 (FMU, nr 4152). Ägde som sätesgård Letala storgå.rd (FMU, nr 5631), som efter honom fAr namnet Hartikkala, men har tidvis varit bosatt i Nykyrko sn (Ivar Flemings jordebok, s.6), vidare jordegendom i Euraåminne (FMU,
nr 3930), Letala (FMU, nr 4111), Nykyrko (FMU, nr 5631), Sagu och Virmo (FMU, nr 4111) snr i Egentliga Finland. Vapen: 1) tre trappgavlar, ställda två och en med baserna mot en balkvis lagd kavle (HaSig, nr 178), 2) fem trappgavlar, ställda tre och två, de nedre som sköldfot (HaSig, nr 185), 3) fem trappgavlar, ställda tre och två med baserna mot en balkvis lagd kavle (HaSig, nr 188), 4) fem trappgavlar, ställda tre och två med baserna mot en bjälkvis lagd kavle (HaSig, nr 213). Samma vapen, närmast likt nr 2, har funnits i Virmo kyrka (Afbildn, nr 57) ävensom i Töfsala kyrka (Hausen, Anteckn., Eg. Finl., s.30 o. 33).
- Blev senast 1451 (FMU, nr 2886; jfr Anthoni i Genos 1955, s.110) gift med IngeboTg MagnuadotteT, dotter
(FMU, nr 4085) av Magnus Fleming (jfr R, s.121, E 2, s.736, Ca 1, s.358; för det olösta problemet, vem som var Magnus' Flemings hustru, se Anthoni i FHT 1960, s. 84). Ingeborg Magnusdotter skänker med mannens bifall 1486 en gård i Pemar sn i Egentliga Finland tilI Nådendals kloster (FMU, nr 4085). Levde 21.12 1490 (FMU, nr 4329) och möjligen ännu 21.1 1494 (FMU, nr 4534).

I Tab. 5
~ Gregers Jönsson (son av Jöns Andersson, tsb. 3). SigilIerar 1423 i Åbo en pantförskrivning omedelbart efter (sin broder) Jakob Jönsson (FMU, nr 1721). ISo n (Anthoni i Genos 1955, s. 87 f):
: Nil8 GTegeT88on. 1476-1483. Se tab. 6.
------------------------------------------------------------------
GARP
Kosken suku

Keskiajalla Suomessa oli useita Garp-nimisiä henkilöitä. Nimi viittaa lienee hansalaiseen alkuperään, sitä käytettiin yleisesti "ei mielihyvällä vastaanotetuista kauppakesteistä".2

TAULU 1

Tore Garper, panttasi kiinnityksen 1367 Ahvenanmaalla, maatilaan Uudellakirkolla. Oli läheinen sukulainen, isä tai veli Anders Garpille.

Poika ?:

1. Anders Garp, taulu 2.

TAULU 2

Anders Garp, maanomistaja Taivassalossa ja Vehmaalla 1; sinettivahvistaja Turussa 1373 3; vaihtoi 1374 puolet omistamastaan tilasta, Taivassalon Lempoisten kylästä, tilaan Taivassalon Viiaisten kylästä Viiaisten tilaan 4; osti myös toisen tilan Mårten Erikinpojalta ja tämän veljeltä Påvelilta Viaksen kylästä 5; myi 1387 sadalla markalla selvää rahaa tilan "Djärfvnäs" Vehmaan Vartsaaresta 11.6.1387 6; laamanni ja rotsi Bo Jönssinpojan vouti Mynämäen Lepistössä 1386. 7

Lapset:

1. Jöns Anderssinpoika, taulu 7.
2. Tord Andersson, mainitaan ensimmäisen kerran 1405 (FMU 1221, jossa hänet virheellisesti kirjattiin kuolleeksi). Luovutti Turun kaniikkina 1431 piispalle veloistaan perintötilan Syttiön Laitilasta, samoin kuin niittyjä, jotka oli erotetti kantatilasta Laitilan Storgårdista. Mainitaan kuolleena 1439.
3. Katarina Andersintytär, elossa 1411. - Puoliso Påvel Carpalain, aateloitu 1407 nimellä Carpelan.
4. Greger Andersinpoika, taulu 3.

TAULU 3

Greger AndersinpoikaGreger Andersson (Garp), Vehmaan Kosken herra, tarkastusmies Vehmaalla 9.6.1417 8; sinettivahvistaja Turussa 1421 9; maaoikeuden jäsen Turussa 1438 10; kihlakunnan tuomari Vehmaan kihlakunnassa 1437, 1446 ja vielä 1447 11; hänen vaakunassaan oli kolme muurinpäätyä 2; teki testamentin 23.11.1447 , jossa antoi Hedan ja Nygårdin puolet Vehmaan Storgårdista (Koskis) vaimolleen Anna Jönsintyttärelle 12; eli vielä 4.2.1449, mutta oli jo kuollut 2.8.1450 20. - 1. puoliso ?Kristina Olofintytär (Katso Tavast-suku, taulu 7) - 2. puoliso Anna Jönsintytär, Lasse Finnen leski, jolta sai Euran Lähteenojan huomenlahjaksi ja eli vielä leskenä siellä 1422; oli kotoisin "Kudhasaethe i Göthalunda socken", todennäköisesti Kåsäler Götalundan pitäjästä; oli Ruotsissa kaksi veljenpoikaa, Ulf Pederinpoika ja Mattis Pederinpoika, jotka moittivat hänen lahjaansa Naantalin luostarille 1; lahjoitti 1447 nunna Katrina Jönsintyttären, Tukholmasta, ja tämän ylläpidoksi Huittisten Kariniemen Naantalin luostarille, jonne hän 2.8.1450, miehensä kuoleman jälkeen, lahjoitti Taivassalon Villiluodon 13; luovutti viimein lahjoituskirjoilla 10.12.1458 14, 9.12.1460 15 ja 22.8.1462 16 Naantalin luostarille kaikki tilansa Hedasta ja Nygårdista elatustaan vastaan luostarin suojissa.1

Lapset:

1. 1. Anders Gregerinpoika, taulu 3.
2. 1. Katarina Gregerintytär, kutsuttiin 1462 "hustru Katrin i Gunnila". - Puoliso mahdollisesti "Erik i Gunnila", joka oli tarkastusmiehenä 1477 Vehmaalla.1

TAULU 4

Anders Gregerinpoika, asemies17, peri 23.11.1447 isänsä testamentilla puolet Vehmaan Koskesta 7 ja saisi äitipuolensa jälkeen toisen puolen; katselmusmies 1462 Liedossa ja 1468 Räntämäellä 18; lautamies Turun maakäräjillä 25.5.1464 19; mainitaan vielä 1494.

Poika:

1. Jöns Andersinpoika, taulu 4.

TAULU 5

Jöns Andersinpoika, Vehmaan Kosken herra; kirjoittautui 16.9.1484 "Johannes Garp de Suecia" Rostokin yliopistoon; kihlakunnan tuomari Vehmaan kihlakunnassa; oli linnanvouti Turussa 1502, jolloin Sten Sture joukkoineen piiritti linnaa, ja hän nostatti kapinan kuningas Hannun saksalaisten joukkojen keskuudessa, jonka seurauksena ylikäskynhaltija Magnus Frille pakotettiin antautumaan; menetti tämän petoksen vuoksi tuomarinoikeudet, eikä saanut niitä takaisin ennenkuin piispa Jakob Ulfinpoika vuonna 1508 puhui hänen puolestaan valtionhoitajalle; elossa 1510. - Puoliso Margareta Klasintytär, vanhemmat laamanni Klas Henrikinpoika (Katso Horn, Kankaisten suku, taulu 3.) ja Kristina Kristerintytär Frille.1

Lapset:

1. Anna Garp, Vehmaan Koskessa. - Puoliso Johan Jakobinpoika, aatelista Hartikkala-sukua, elossa 1537.1
2. Karin Garp, Vehmaan Nuhjalassa. - Puoliso Anders Andersinpoika Vehmaan Lahdinkosta; heidän tyttärestään Britasta ja Påvel Andersinpojasta polveutuu Munck af Fulkila-suku.1
3. Margareta Garp, taulu 5.1

TAULU 61

Margareta Jönsintytär Garp. - Puoliso ? Henrik Henrikinpoika, aatelista Dönsby-sukua Karjaalta. (Katso Dönsby-suku, taulu 4).

TAULU 720

Jöns Anderssinpoika, esiintyy luultavasti ensimmäisen kerran 1373, ja sitten 1380 sinettitodistajana. Vahvisti sinetillä 1386 kirjeen "rälssimiehen nimissä". Oli valtaneuvos 1396 ja 1399 ja luultavasti vielä pohjolan herrainpäivillä Hälsinborgissa elokuussa 1401. Osallistui "kuninkaan tutkintaan" Suomessa 1405, mainitaan toisinaan "kuninkaan tuomarina puolessa Hämettä", ja toisinaan ainoastaan kuninkaan tuomarina, tai vain läsnäolevana. Omisti Laitilan Storgårdin, josta tytär 1500-luvun lähteissä mainitaan tulleeksi, ja ehkä myös Mynämäen Lepistön, jonka myöhemmin tyttärenlapset omistivat, sekä hajanaisia tiloja Laitilassa ja Taivassalossa.

Lapset:

1. Jakob Jönsinpoika, mainitaan ensimmäisen kerran 22.11.1420 maankatselmusmiehenä Köyliössä. Teki ratkaisun maasta 1424, jonka hänen isänsä omisti. Esiintyi vielä 22.6.1425. Jakobin päätila näyttää olleen Laitilan Storgård, johon hänet vaimonsa kanssa nimettiin. Omisti tilan Mynämäeltä. - Puoliso Ranghild Erikintytär, joka kuoli vuosien 1449 - 1458 välillä.
2. Gregers Jönsinpoika, sinetöi Turussa 1423 panttauksen välittömästi veljensä Jakob Jönsinpojan jälkeen.
3. Kristina Jönsintytär, taulu 8.
4. Katarina Jönsintytär. - Puoliso kihlakunnantuomari Hartvik Dyker (Borstböle suku), joka mainitaan 1405. Katariina mainitaan hänen vaimona vuoden 1412 jälkeen, jolloin Hartvik antoi perimänsä Mynämäen Heikkilän tuomiokirkolle, jotka hän peri puolisoiden yhteisten lasten jälkeen. Katariinan isä Jöns Andersson ja tämän vävy Klas Lydekenpoika takasivat Hartvik Dykerin ja Hartvik peri joitain Garp suvun tiloja kuten Mynämäen Tursaperän joka sisällä joutui Klas Lydekenpojan pojalle Henrik Klassonille.

TAULU 820

Kristina Jönsintytär, mainitaan 22.1.1435. eli 1395-1435. - Puoliso kihlakunnantuomari Klas Lydekenpoika Djäkn (Katso Djäkn, Lydekenpoikien suku, taulu 2.). Kristiinan kerrotaan olleen Laitilan Storgårdista. Hänen lapsensa omistivat Lepistön ja muita suvuntiloja.

Lähteet:

1. Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden, Jully Ramsay, Helsingfors 1909, s. 140.
2. Kansallinen elämäkerrasto II, Porvoo 1929, s. 194.
3. REA 221
4. DF/FMU 823
5. DF/FMU 832
6. DF/FMU 959, REA 265
7. REA 263
8. REA 373
9. REA 391
10. REA 470
11. REA, 465-6, 527, DF/FMU 2685
12. DF/FMU 2730
13. DF/FMU 2849
14. DF/FMU 3073
15. DF/FMU 3108
16. DF/FMU 3184
17. REA 586
18. REA 594, 611
19. REA 601
20. Äldre Svenska frälsesläkter, Ättartavlor utgivna av riddarhusdirektionen genom Folke Wernstedt, I häfte 2. Garp
21. av Eric Anthoni, ss. 148-153.
http://www.juhasinivaara.fi/ralssis/ralssike.htm
---------------
GARP
Anders Garp. Jordegare I Töfsala och I Vemo sn. Lagmannen och
riksdrotseten Bo Jönsson Grips fogde på Lepistö I Virmo sn.
--------------
Fogde Anders (Toresson) Garp
Död:efter 1387
Noteringar
I honom, som uppträder som sigillant år 1373, har vi stamfadern för medeltidens främsta finländska frälsesläkt, sonen skänkte landet dess första riksråd. Av ursprungligen tysk släkt tillhör han Bo Jonssons klientel, kallande sig Bo Jonssons fogde i Löpsta, det sistnämnda identiskt med Lepistad, det senare Lepistö. Nämnd senast 1387. Det tyska inslaget var starkt. Det är också anmärkningsvärt, att de äldre av Anders Garps söner hade också en tyskbördig mor. (Eric Anthoni).
Son till Tore Garper, död efter 1367. Det förefaller trovärdigt att Tore Garper är den tyska släkten Garps stamfader, dvs släktens äldsta nukända medlem. Släkten har tydligen dock i ett tidigare skede gift in sig i någon svensk släkt, varifrån namnet Tore härstammar. (Eric Anthoni).
Familj med ?
Barn:
Jöns (Andersson) Garp (1350 - 1407)

Riksråd Jöns (Andersson) Garp
Blev minst 58 år.
Far: Fogde Anders (Toresson) Garp (- 1387)
Född:före 1350 Letala, Lepistö, Finland
Död:efter 1407
Familj med Ragnhild Eriksdotter (Sandika-ätten) (- 1449)

I Äldre Svenska Frälsesläkter band 1, häfte 2 anges " sedan hennes ( Ragnhild Eriksdotters) broder Erik Eriksson ( kluven sköld med halv lilja) i Sandika i Edebo socken i Uppland avlidit föll Forssa i Tensta socken i Norrunda härad på Ragnhilds arvingars lott.( detta finns under släkten Garp)Kan Riddarhusdirektionen (som gett ut publikationen) , Per-Åke och Kaj enas ?


Barn:
Kristina (Jönsdotter) Garp (1380 - 1435)
Lucia Garp
Jakob Jönsson. Landsynesman. Garp.
Jöns ? nämndes första gången 1420, som landsynesman i Kjulo socken i Nedre Satakunta. Var död tidigast 1425.
ÄSF sid 150a
Gift
Noteringar
Nämnd 1380-1407. Riksråd 1396. Kallas konungens domhavande över Tavasterna år 1405 [ÄSF].
Man: Jöns Andersson Garp #2934
Född: före 1350 i Letala Lepistö
Död: i
Yrke Riksråd
Far: Anders Garp
Hustru: Ragnhild Eriksdotter
K Barn 1: Kristina Jönsdotter Garp #2932
Född: ca 1380 i
Död: efter 1435 i
K Barn 2: Lucia Jönsdotter Garp #2938
Född: i
Död: i
M Barn 3: Jakob Jönsson Garp #3084
Född: i
Död: i
M Barn 4: Greger Jönsson Garp #3085
Född: i
Död: i
K Barn 5: Katarina Jönsson Garp #3086
Född: i
Död: i
--------
Notiser för:
Jöns Andersson Garp
Han tillhörde den äldre Garp-släkten. Han var Finlands första riskråd. Han omnämns troligen första gången 1373 (Åbo SvB, n:r 223) eller 1380 (Åbo SvB, n:r 244), som vittne (sinettitodistaja) i Egentliga-Finland. Han var riskråd 1396 (Anthoni i FHT 1951 s.101 f) och 1399 (Rääf, Ydre 4 s.31) samt troligen också på de nordiska herrskapsdagarna i Helsingborg augusti 1401. (Anthoni i FHT 1951 s.103). Han nämns sista gången 1407.
--------
Tore Garp
Faste vid pantsättning 1367 på Åland för en jordägare i Nykyrko socken i egentliga Finland. Var nära frände fader eller broder till den Anders Garp att döma av namskicket och andra omständigheter
Lapsi
1) Anders Garp (Taulu 213)
--------
Anders Torenpoika Garp
Isä: Tore Garp (Taulu 236)
Oli ilmeisesti kahdesti naimisissa koska ikäeroa lasten välillä on melko paljon. Uppträder som sigillvittne i Åbo 1373. Nämnes 1376 "Bo Jonsons fogadhe i Lepistö i Virmo". Uppträder sista gången 1387, då han i Stockholm överlåter jord i Finland. Bosatt Lepistö åtminstone år 1376, innehade Storgården i Letala, Vias i Töfsala och gods i Vemo. Synes tidigare varit gift med en nära fränka till prästmannen Ulfhard Ulfhardsson, eftersom en Filip U och Jöns Andersson ; Anders Garp son sägs vara Ulfhards närmaste arvingar osv
Lapsi
1) Jöns Garp (Taulu 191)
------------
Jöns Andersinpoika Garp, Valtaneuvos
Isä: Anders Torenpoika Garp (Taulu 213)
Framträder troligen första gången med större sannol. 1380 som sigillvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å "frälsemannavägnar". Valtaneuvos ainakin vuosina 1396 ja 1399, ehkä vielä 1401 Helsingborgin Pohjoismaisilla "herrapäivillä". Deltog i konunggräfsten i Finland 1405, nämnd konungsdomhavande i halvt Tavasteland, stundom som närvarande. Uppträder ännu omkring 1407. Har innehavt Storgåden i Letala socken, troligen även Lepistö i Virmo och strögods i samma socken samt i Töfsala. Framträder troligen första gången 1373
(ÅboSvB, nr 223), med större sannolikhet 1380 (ÅboSvB, nr 244) som sigillvittne i Egentliga
Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å "frälsemanna vägnar" (FMU, nr 948). Var
riksråd 1396 (Anthoni i FHT 1951,s. 101 f) och 1399 (Rääf, Ydre 4,s.431) och troligen även vid
den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401 (Anthoni i FHT 1951, s. 103). Deltar i
konungsräfsten i Finland 1405, stundom nämnd "konungsdomhavande i havt Tavastland", stundom
endast konungsdomhavande, stundom endast som närvarande (Anthoni i Soc. sc. Fenn. årsb. 25
B:2, s.15, och i FHT 1951, s.103). Uppträder ännu ett par år senare, omkring 1407 (AboSvB, nr
355; om tidpunkten jfr Anthoni i FHT 1948, s.135 f). Har innehaft Storgården i Letala sn, varifrån
dottern enligt en 1500-talskälla var kommen (Wallin i HArk I6:1, s.104), troligen även Lepistö i
Virmo sn, som senare innehades av dotterbarnen (FMU, nr 2907 f, 2918, 3311, 3684) och strögods
i samma snr samt i Töfsala sn (FMU, nr 1741, 5674). Vapen: 1) fem nedvända trappgavlar, balkvis
sammanställda två och tre (HaSig, nr 102; jfr Anthoni i FHT 1951, s. 102); 2) en ginbalk,
uppbärande tre trappskurna gavlar (HaSig, nr 112); enligt C. H:son Uggla, Svea Rikes råds längd
III, s.42, förde Jöns Andersson "tre rutor bandevis satte i skölden. som bandevis var delad och
växlad med hvitt och blått". Vanhemmat Anders Garp (Taulusta 9)
Lapsi
1) Kristina Garp (Taulu 160)
Laitilan Isotalosta. Mainitaan 22.1.1435 Klausin puolisoksi
----------------
975166. Jöns Andersson Garp #2934, född före 1350 i Letala Lepistö, Riksråd. Han tillhörde den äldre Garp-släkten. Han var Finlands första riskråd. Han omnämns troligen första gången 1373 (Åbo SvB, n:r 223) eller 1380 (Åbo SvB, n:r 244), som vittne (sinettitodistaja) i Egentliga-Finland. Han var riskråd 1396 (Anthoni i FHT 1951 s.101 f) och 1399 (Rääf, Ydre 4 s.31) samt troligen också på de nordiska herrskapsdagarna i Helsingborg augusti 1401. (Anthoni i FHT 1951 s.103). Han nämns sista gången 1407.

-------------
1950332. Anders Garp #2936, död efter 1387. I honom, som uppträder som sigillant år 1373, har vi stamfadern för medeltidens främsta finländska frälsesläkt, sonen skänkte landet dess första riksråd. Av ursprungligen tysk släkt tillhör han det fruktadade riksrådets, Bo Jonssons, klientel. Han kallade sig Bo Jonssons fogde på Löpsta i Virmo, det sistnämnda identiskt med Lepistad, det senare Lepistö. Nämnd senast 1387. Det tyska inslaget var starkt. Det är också anmärkningsvärt, att de äldre av Anders Garps söner hade också en tyskbördig mor. (Eric Anthoni).

3900664. Tore Garper #2937, död efter 1367. Det förefaller trovärdigt att Tore Garper är den tyska släkten Garps stamfader, dvs släktens äldsta nukända medlem. Släkten har tydligen dock i ett tidigare skede gift in sig i någon svensk släkt, varifrån namnet Tore härstammar. (Eric Anthoni).
---------
BIOGRAFI: Jöns Andersson framträder troligen första gågnen 1373 men medstörre sannolikhet 1380 som sigillvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å "frälsemanna vägnar". Var riksråd 1396 och 1399 och troligen även vid den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401. Deltar i konungaräfsten i Finland 1405, stundom nämnd "konungsdomhavande i halvt Tavastland", stundom endast konungsdomhavande, stundom endast närvarande. Uppträder ännu ett par år senare eller 1407. Har innehaft Storgården i Letala socken varifrån dottern enligt 1500-tals källa var kommen. Hade troligen också Lepistö jämte andra gods i Virmo och Töfsala socknar.

KÄLLA: Äldre Svenska Frälsesläkter : Garp av Eric Anthoni, sid 149.
----------
http://web.telia.com/~u72802835/tommypo ... juuret.htm

Sähköposti:

x-internet@hotmail.com