TAWAST suku, (Mierola,Hattula).1312.

Tänne voit lähettää sukututkimukseen liittyviä kysymyksiä, henkilöhakuja, linkkivinkkejä ja muuta sellaista.
tommypohjanen
Viestit: 485
Liittynyt: 14.10.2008 21:37
Viesti:

TAWAST suku, (Mierola,Hattula).1312.

Viesti Kirjoittaja tommypohjanen » 04.05.2010 19:02

Tietääkö kukaan lisää tästä TAWAST suvusta?

TAWAST suku, Mierola,Hattula

TAWAST 69,Jöns*1312-†1382
lapsia:
TAWAST 69,Olafff*1332-†17.3.1402,fogde,†Mynämäki,1&/2&,inflyttad till Alasjoki i Virmo socken,kotoisin Hattulan Mierolasta,1386 adel i Tawastland(Häme),rälssimies,ritari,ja Hämeenlinnan linnaherra,Suontaan herra,tiedot 1386-1402.

(Vanhemmat genealogiat väittivät, että Olavi Tavastin puoliso oli nimeltään Katariina Fincke.Anrep lisäsi vielä ensimmäiseksi puolisoksi Kristiina Rötkerintyttären,mutta Holmén osoitti, että tämä väite perustui sekaannukseen henkilöissä.Myöskään Katariina Finckestä ei ole mitään lähdetietoja.)

lapsia:
(TAWAST) (Ingrid)*1367-*Munkeby,Porvoo
puoliso DUFVA Bengt*1363-eli 1450 Suomessa, till Munkeby,*Munkeby,Porvoo,ägde herr Olof Tawasts dotter,hon skall hetat Ingrid
----------------------
Lisätietoja:
http://www.genealogia.fi/genos/68/68_70.htm
-----------
TAWAST
Tavast, medeltidsätten
Av Eric Anthoni
(Äldre svenska frälsesläkter. Ättartavlor utgivna av riddarhusdirektionen genom Folke Wernstedt)

Medeltidsätten Tavast har på grund av namnet ansetts vara av tavastländskt ursprung, och Nils Tavast (tab. 2) har bytt bort fädernejord i Tavastland FMU, nr 1348).

Olof Tavast sigillerar som frälseman 1386, men sonen Nils får likväl frälsebrev 1407 i likhet med andra, som tidigare betraktats som frälseman. Ättens glansperiod inföll på 1400-talet, då en medlem var bishop i Åbo, och en brorson till honom riddare och hövitsman på Tavastehus. Den utdog på svärdsidan vid sekelskriftet 1500.Den förde i vapnet en vänstervänd väpnad arm och har ej samband med senare ätter med namnet Tavast, av vilka adliga ätten nr 64 är av utländskt ursprung och har bosättning i Tavastland att tacka för sitt namn (R.s.474).

Rester av Nils Tavasts (tab. 2). Olof Tavasts (tab. 3) och hans son Nils Tavasts arkiv äro kända genom avskrifter i Peringskiölds diplomatarium E 66 och Brocmans diplomatarium, 4, VHAA:s dep. i RA, samt i D 366, KB (I. Friedlaender, Peringskiölds diplomatarium, 1971, s. 299 f.) och i en förteckning av Nils Rabenius i E 8883. nr 107. RA (J. Liedgren i Donum Boëthianunt. 1950. s. 237 ff.). Litteratur: A. A. v. Stiernman. Biskopens Petri Andreae Nigri eller Swarts historia om de forna Westerås stifts biskopar (1744), släkttavla mellan s. 86 och 87; J. Bång. Den välborna Tawastiska släktens ättaretal (1756); Y. Koskinen, Suomenmaan keskiaikaisesta aatelistosta, i HArk 8. 1884, s. 39; R. s. 470 ff.; F. Holmen. Den medeltida frälseätten Tavast i Finland, i FHT 1945, s. 45 ff., och 19-l6. s. 8 ff.; samme förf., Olaus Magni, Magnus Tavasts "nepos", i FHT 1947, s. 1 ff.; E. Anthoni. Måns Nilssons till Ahtis släktförbindelser, i FHT 1957, s. 1 ff.; samme förf.. Finlands medeltida frälse ochh 1500-talsadel (1970). s. 167-172 och I74-179; J. E. Almquist, Jonas Bang, i SoH 1968, s. 13 f.; samme förf., Något om de Jägerhornska släkttavlornas tillkomst, i SoH 1971. s. 442 ff.

Tab. 1.

Olof Tavast. Sannolikt identisk (Holmén 1945,s. 58 ff.) med Olof Jönsson, vilken nämnes första gången 1373 (ÅboSvB, nr 223). Olof Tavast sigillerar 1386 som frälseman Finlands innevånares framställning om att få Jeppe Djäkn (ovan s. 123) som lagman (FMU, nr 948). Olof Tavast innehade gods i Hattula sn i Tavastland (FMU, nr 1348) och Olof Jönsson i Virmo sn i Egentliga Finland (ÅboSvB nr 223 och 232). Olof Tavast var död 1402 (ÅboSvB, nr 295). - Anreps uppgifter, att han var gift med Kristina Rötkersdotter och Karin Fincke har ej kunnat verifieras. Det förra uppges av Rasmus Ludvigsson (E 8676, f. 202v, RA; Rålambska saml. Fol. vol. 12.f. 201v, KB) om hans sonson med samma förnamn, som i verkligheten var gift med en systerdotter till henne (se nedan), och uppgiften om äktenskapet med Karin Fincke torde var påhittad i mitten av 1700-talet (J. E. Almquist i SoH 1971, s. 442 och 444).

Barn (ÅboSvB, nr 391, 408, 478 och 481: sönernas inbördes ålder framgår av att Nils nämnes före Magnus vid gemensamt godsförvärv i ÅboSvB, nr 295, och före Jöns i Magnus godsdispositioner i ÅboSvB, nr 391; Jöns är tydligen yngre än Magnus, eftersom hans döttrar ännu 1439 voro omyndiga enl. ÅboSvB, nr 478; Lars' ställning i familjen är dunkel; döttrarnas ordningsföljd torde framgå av deras och deras mäns platser i brodern Magnus' brev):

Nils Tavast, 1402-1431, häradshövding. Se tab. 2.

Magnus 0lofsson, som dog våren 1452, säges ha dött i sitt nittiofemte år, vilket betyder, att han var född 1357, enl. en sent belagd uppgift 14.10.(A.A.Stiernmans kommentar till sin edition Biskopens Petri Andreae Nigri eller Swarts Historia om de forna Westerås stifts biskopar, 1744, s.85). Tydligen identisk med Magnus de Virmo, som 23.2 1396 inskrevs vid universitetet i Prag, blev baccalaureus 10.4 s. å. och magister 1398 (C.Thörnqvist i KÅ 1929, s. 288 f.). Kallas 1406 konung Eriks "elskelige cläric" (AboSvB, nr 312). Ärkedjäkne senast 1407 (ÅboSvB, nr 466), var han biskop i Åbo 21.12 1412 - 5.2 1450 (FMU, n 1384 och 2825). Under ärkedjäknetiden donerade han, ett av honom inköpt gods i Lemo sn i Egentliga Finland till ärkedjäknebordet (ÅboSvB, nr 466). Som biskop instiftade han 1421 (ÅboSvB, nr 391) Helga Lekamens prebende, vartill han då donerade jord i Virmo och Untamala sn:ar i Egentliga Finland, och donationen ökades med jord i Virmo, Letala, Lundo, Pikis och Halikko 1425 (AboSvB. nr 419) samt arvegods i Untamala och Virmo och avlingegods i Untamala. Letala och Virmo sn:ar i samma landskap. Saltviks sn på Åland, Pikis, Lundo och Pöytis sn:ar i Egentliga Finland och Yläne sn i Satakunda 1439 (ÅboSvB, nr 481 och 483). Avlingegods i Pargas, Halikko och S:t Karins sn:ar i Egentliga Finland och i Tenala sn i Nyland gav han till olika arvingar(ÅboSvB, nr 481). Begravdes i Helga Lekamenskoret i Åbo domkyrka 9.3 1453 (FMU, nr 2915).Vapen: vänstervänd väpnad arm (HaSig, nr 18). Litteratur: R. H[ausenl. Magnus Tavast, i T. Carpelan, Finsk biografisk handbok, 2 (1903), sp. 2163-2166; A. M[aliniemi], Maunu II Tavast, i Kansallinen elämäkerrasto, 5 (1934), s. 374-380, och där anf. litteratur.

Jöns Olofsson. 1420-1435. Se tab. 5.

Lasse Olofsson. Nämnd som biskopens bror 1429 (ÅboSvB, nr 479), varvid han för sig och sina arvingar för rätt att besitta jord i Virmo sn i Egentliga Finland mot en ärlig avgift till Helga lekamensprebendet, och om denna jord krävdes av andra arvingar till biskopen, skulle han i stället få evärdeligen behålla jord i Pargas sn i Egentliga Finland. Lasse Olofssons tillbakasatta ställning - han nämnes ej som arvsberättigad - kan tyda pä illegitim börd. Ovisst är, om han är identisk med Lars Tavast, som jämte sin son Berthold 1393 till Abo domkyrka sålde gods i S:t Marie sn i Egentliga Finland. (ÅboSvB, nr 276; jfr Holmen 1945, s. 88).

Ragnhild Olofsdotter, sannolikt död före 1433 (ÅboSvB, nr 415). Hade arvegods i Pikis sn i Egentliga Finland (ÅboSvB, nr 408). - Var 1421 och 1423 (ÅboSvB, nr 391 och 408) gift med fogden Mårten Abrahamsson (Djäkn, Jakob Abrahamssons ätt; jfr SMP 1, sp. 8 f.), som nämnes som levande 1379-1423 samt ägde jord i Kimito, Pikis och Sagu sn:ar i Egentliga Finland och i Yläne sn i Satakunda; se ovan s. 125.

Birgitta Olofsdotter (jfr SMP 1, sp.392). Ägde jord i Pikis sn i Egentliga Finland och dog tidigast 1439 (ÅboSvB. nr 481). - Gift senast 1421 (ÅbOSVB, nr 391) med Eringisl Henriksson, som ägde jord i Virmo sn i Egentliga Finland (ÅboSvB, nr 418).

En dotter. Dog sannolikt senast 1435 och blev senast 1421 gift med häradshövdingen Gregers Andersson (Garp; jfr SMP 2. sp. 296) på Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland, vilken nämnes från 1417 och dog 1449 eller 1450 efter att sannolikt senast 1435 ha gift om sig med Anna Jönsdotter (ginbalksvis ställt renhorn); se ovan s. 151 f.

Katarina Olofsdotter. Dog mellan 1455 och 1464 (ÅboSvB, nr 575 och 602). - Gift (ÅboSvB, nr 418) med rådmannen i Åbo Jöns Gudvastsson (jfr SMP 2. sp. 411), som ägde jord i Virmo sn i Egentliga Finland (ÅboSvB, nr 418) och dog mellan 1416 och 1421 (ÅboSvB, nr 364 och 391). Hon gifte senast 1421 (ÄboSvB, nr 391) om sig med borgaren i Åbo Henrik Mört, som dog mellan 1425 och 1439 (ÅboSvB, nr 418 och 481). Senast 1439 (ÅboSvB, nr 481) gifte hon om sig med borgaren i Abo Olof Sylta, vars patronymikon var Larsson (AboSvB, nr 367). Han ägde jord i Åbo och i Reso sn i Egentliga Finland (ÅboSvB, nr 575) och levde ännu 1449 (ÅboSvB, nr 553).

Margit Olofsdotter. Var gift med en man vid namn Bok (ÅboSvB, nr 481). Det är ovisst, om han levde 1421, då han ej ombads sigillera brevet om Helga lekamensprebendet som biskop Magnus' övriga svågrar och Margit redan dessförinnan måste ha gift sig med honom, eftersom sonen Olof Bok var fullvuxen 1439 (ÅboSvB, nr 481). Obestyrkt är uppgiften, att hennes make hette Hans Pedersson (R. s.472). Att han ej var någon av de två män med detta namn som 1439 (FMU, nr 3001) förenade sig om brevet i Dönhof Calles sak, visar den omständigheten, att dessa namns först på 29:de resp. 32:dra plats, medan Olof Bok förekommer på 20: de plats. Jfr Anthoni, Finlands medeltida frälse och I500-tals adel (1970), s. 206. not 4.

Kristina Olofsdotter. Levde 1439 (AboSvB, nr 481), då hon fått jord i Pemar sn i Egentliga Finland.

Tab. 2.

Nils Tavast (son av Olof Tavast, tab. 1).Nämnes tidigast 1402 (AboSvB, nr 295)och kallas då Nils Olofsson (jfr Holmen 1945, s. 62. not 1). Var häradshövding i Hauho eller Hollola hd i Tavastland 1403 (FMU, nr 1176), 1406 (FMU. nr 1244) och i Hauho ännu 1431 (FMU, nr 2066), men var död troligen redan 1433, da sonen Olof var häradshövding i Hauho (FMU, nr 2066), och 1439. då han ej nämnes bland brodern biskop Magnus' arvingar (AboSvB. nr 481), och säkert 1447 (FMU, nr 2701). Fick frälsebrev 1407 (FMU, nr 1265). Avstod vid skifte med brodern bishop Magnus 1423 från arvegodsen i Egentliga Finland mot godsen i Tavastland och i Sibbo sn i Nyland (FMU, nr 1713. Redan tidigare hade han jord i Lampis sn i Tavastland (FMU, nr 1311,1327 och 1348). Vapen: vänstervänd väpnad arm (HaSig. nr 121). - Var gift två gånger (FMU, nr 3001, s. 86), bl. a. senast 1405 (FMU, nr 1213: jfr Anthoni i FHT 1955, s. 20) med en syster till sedermera häradshövdingen i Sääksmäki i Tavastland Håkan Knutsson (2 ormar, eftersom Nils Tavast då innehade gods i Sagu sn i Egentliga Finland liksom denne och ättlingar till honom senare ägde jord i byar där Hakan Knutsson tidigare haft besittningar (Anthoni i FHT 1955. s. 16 f.). Nils Tavasts senare hustru är okänd till såväl namn som härkomst.

Barn(ÅboSvB, nr 481; FMU. nr 2701, 3001 samt 3329-3332; eftersom Porkala enl. FMU. nr 33001,s. 86, skulle skiftas i elva delar, måsts Nils Tavast ha haft tre söner och fem döttrar, ehuru endast fyra av döttrama kunnat beläggas: åtminstone Olof, Elin och Katarina hade Håkan Knutssons, syster som moder enl. Anthoni i FHT 1955,s.16 f.; jfr densamme, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, s. 175, not 6. enligt vilken Henrik sannolikt var deras halvbror):

1. Olof (Nilsson) Tavast, 1433, dog 1460, haradshövding, riddare. slottshövitsman. Se tab. 3.

1. Elin Nilsdotter (jfr SMP I, sp. 650). Nämnes tidigast 1439 (AboSvB, nr481). Ägde jord i Lampis sn i Tavastland och Lundo sn i Egentliga Finland (FMU, nr 3001 och 3330). Dog 1467 eller 1468 (FMU, nr 3330 och 3357). - Var gift ( FMU. nr 3261 och 3329 f.) med riksradet Nils Olofsson (Stjärnkors), som nämnes från 1427 och dog mellan 1449 och 1453 samt ägde jord i Bjärnå. Halikko, Lemo, Sagu, Tövsala och Vemo sn:ar i Egentliga Finland (ovan s. 200 f.). Då deras barn var vuxna redan på 1450-talet. måste äktenskapet ha ingåtts senast på 1430-talet.

1. Katarina Nilsdotter. Nämnes tidigast 1439 (ÅboSvB, nr 481). Ägde jord i Lampis sn i Tavastland och i Sagu sn i Egentliga Finland (FMU, nr 3001, 3331 och 3332; AboSvB, nr 535).Dog mellan 1467 (FMU, nr 3332) och 1473 (Anthoni i FHT 1957, s. 3). - Var gift (FMU, nr 3331 och 3332) med Gödeke Fincke (jfr ovan s. 133, R,s. 109, och SBL 16, s.29f.), som nämnes i livet 1439 (FMU, nr 2310) - 1447 (ÅboSvB, nr 535)och var död 1467 (FMU, nr 3331 och 3332).

Jöns Tavast. Blev baccalaureus i Rostock 1443 (Die Matr. der Univ. Rostock. 1, 1889, s. 69). Nämnes som kanik i Abo från 1450 (FMU. nr 2826). Lämnade Helga lekamens prebende där 1465 (FMU, nr 3267 och 3276) och reste till den heliga graven samt dog senast 1467 (FMU, nr 3335). Ägde jord i Lampis och Tuulois sn:ar i Tavastland (FMU, nr 2701 och 3335). Vapen: vänstervänd väpnad arm (HaSig nr 69). Uppgiften, att han skulle ha varit ärkedjäkne i Abo (Anthoni, Finlands medeltida frälse och 1500-tals adel, 1970, s.189 och 191)torde bero på förväxling med en Jöns Magni (ÅboSvB, nr 539 och 715; FMU, nr 3035) efterträddes av Nils Mulle; jfr Leinberg, nedan a. a., s.32 f. Litteratur: K. G. Leinberg. Det odelade finska biskopstiftets herdaminne (1894),s. 51 f.

Lucia Nilsdotter. Nämnes jämte sin dotter Metta 1439 (ÅboSvB, nr 481) och var möjligen gift med en då nämnd Nisse Jönsson. Var möjligen död 1448 (Anthoni, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, 1970, s. 176 och 374).

En dotter. Var sannolikt gift med Hans Petersson, som till Olof Tavast sålde jord i Tuulois sn i Tavastland, till denne avstod det hans hustru skulle ärva i Tavastland mot jord i Tenala sn i Nyland och vars andel i Porkala i Lampis sn i Tavastland 1453 tillskiftas Olof Tavast (FMU, nr 3001). Han är sannolikt identisk med Lepasättens stamfar (ovan s. 167: jfr Anthoni. Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel. s. 176 med not 6 och s. 178), som även var gift med Ragnhild Henrksdotter (Svärd: jfr ovan s. 208).

? 2. Henrik Tavast, 1453-1474. Se tab. 4.

Tab. 3.

Olof Tavast eller Olof Nilsson Tavast (FMU, nr 2163 och 2661; son av Nils Tavast. tab. 2). Var sannolikt 1433 (FMU, nr 2066) och säkert 1435(FMU, nr 2163) och ännu 1454 (FMU, nr 2955)häradshövding i Hollola (FMU, nr 2163) eller Hauho (FMU, nr 2066, 2200 och 2955) hd i Tavastland. Blev riddare mellan 9.10 1447 (ÅboSvB. nr 535) och 19.7 1448 (FMU, nr 2762), alltså tydligen vid konung Karl Knutssons kröning 29.6 1448. Var hövitsman på Tavastehus 1455 (FMU, nr 2976 och 2981). Ågde jord i Asikkala, Hattula, Hollola, Jämsä, Lampis, Padasjoki, Sysmä, Sääksmäki, Tennilä och Tuulois sn:ar i Tavastland samt Bjärnå, Lundo, Pemar och Sagu sn:ar i Egentliga Finland (FMU, nr 3001; jfr Holmen 1946, s. 19-28). Dog 23.2 1460 och be- gravdes i Åbo domkyrka (C. A. Gottlund. Otava, I, pl. V). - Var gift (Genos 1954, s. 99; Gen 38, f.35. RA) med Ingeborg Valdemarsdotter, som levde ännu 1485 (FMU, nr 4058), sannolikt dotter(Anthoni i Skrifter utg. av Hist. samf. i Åbo, 5.1954, s. 33 ff.) av slottsfogden Valdemar Djäkn(Hagasläkten) och Carin Rötgersdotter (Djäkn,Ingessönernas släkt; R,s.84)

Barn (FMU nr 3329-3332 och 4058; åtminstone dottern var född i ovan angivna äktenskap enl. FMU, nr 4058):

Nils Tavast. Nämnes tidigast 1467 och ägde jord i Lampis sn i Tavastland samt Lundo och Sagu sn:ar i Egentliga Finland (FMU, nr 3329-3332). Torde ha dött något av åren 1469-1485 (FMU, nr 3391 och 4058).

Metta (ej Märta) Olofsdotter. Dog tidigast 1485(FMU, nr 4058).-Var gift (Brask. s. 161) med lagmannen Erik Bidz, som nämnes 1460-1464 och uppges ha bott på Viik i Kimito sn(ovan s.121). Omgift (Genos 1954, s. 101) med lagmannenJeppe Persson, som torde ha dött mellan 1485 och 1487.

Tab. 4.

Henrik Tavast (sannolikt son av Nils Tavast. tab. 2). Företrädde 1453 jämte Jöns Tavast vid arvskiftet efter Nils Tavast dennes döttrar Elin och Katarina (FMU, nr 3001, s. 86). Var närNarande, då Katarinas son Jeppe Fincke (R. s. 109) avyttrade gods 1456 (FMU. nr 3009), och då Elin donerade gods 1.165 (FNIU, nr 32611. Ågde jord i S:t Karins och S:t Marie swar i Egentliga Finland (ÅboSvB, nr 581). Dog tidigast 1474 (FMU, nr 3576). Vapen: vänstervänd väpnad arm (HaSig nr 194). - Gifte sig mellan 1446 och 1453 med Johanna Bengtsdotter (Djäkn, Lydekasönernas ätt), som levde ännu 1466, ägde gods i S:t Marie sn i Egentliga Finland och i Birkala sn i Övre Satakunda och tidigare varit gift med Jöns Rengonpoika och Henrik Görtzhagen. Henrik Tavast uppges ha varit gift ytterligare tvä gånger. och den ena av dessa hustrur skall ha hetat Anna (X 1, f. 106v, UUB). Framställningen i FHT 1966, s. 117, om den tredje av hans hustrur torde vila på missuppfattning av BFH 3, nr 76; Margareta Jönsdotters innehav av Moijais måste innebära, att det var Margaretas - ej Karins - mor som fått det i morgongåva.

Barn (X 1, f. 106v. UUB: BFH 3. nr 76: mödernet ovisst):

Måns Henriksson. Var gift (Anthoni i Societas scientiarum fennica. Årsbok XXV B, nr 2. s. 38) med Margareta Jönsdotter, dotter av häradshövdingen Jöns Olofsson (Skytte; R, s. 406) och senast 1503 (FMU. nr 4993) omgift med häradshövdingen Bengt Nilsson (Hagasläkten;jfr Anthoni i Skrifter utg. av Hist. samf. i Åbo, 5. 1954, s. 36 f.). Hon fick av Måns Henriksson som morgongåva jord i Lampis sn i Tavastland (BFH 3, nr 76).

Aylidz Henriksdotter. Hon sålde 1503 (Svenska donationskontorets arkiv F V:182, RA) jord i Birkala sn i Övre Satakunda till Knut Eriksson. som hon då kallar "svåger", varför hon torde ha varit gift med en son till dennes svärfar Klas Kurke (ovan s. 162).

Karin i Helgå, Virmo sn. Egentliga Finland, hustru. Möjligen nämnd redan 1520 (Anthoni FHT 1957, s. 13. not 5) men säkert 1536 (BFH 3. nr 76) - 1540 (GIR 13, s. 114). Ägde jord i Lampis sn i Tavastland och i Nousis sn i Egentliga Finland (BFH 3, nr76).

Johannna, hustru. Ägde 1540 del i Helgå i Virmo sn, Egentliga Finland (Svenska donationskontorets arkiv F V:182. RA; jfr GIR 13. s. 114).

Kerstin, hustru. Ägde 1540 del i Helgå i Virmo sn, Egentliga Finland (Svenska donationskontorets arkiv F V:182, RA; jfr GIR 13, s.14). Nämnes 1545 som svärmor till Mårten Nilsson (Schilling?) i Manna i Lemo sn, Egentliga Finland (Svenska donationskontorets arkiv FV:l82, RA).

Tab. 5

Jöns Olofsson (son av Olof Tavast, tab. 1 ). Nämnes tidigast 1421 (ÅboSvB, nr 391). Ägde jord i Halikko, Nykyrko, Pargas och Virmo sn:ar i Egentliga Finland (AboSvB, nr 478, 481 och 483; Ivar Flemings jordebok, 1959, s. 6). Dog mellan 1435 och 1439 (ÅboSvB. nr 453 och 478). - Gift med Marta Klasdotter, som ägde jord i Eura och Yläne sn:ar i Satakunda samt i Pikis sn i Egentliga Finland, var dotter av häradshövdingen och slottsfogden Klas Djäkn eller Klas Lydekeson(Djäkn, Lydekasonernas ätt) och Kristina Jönsdotter (Garp), gifte om sig med Dönhof Calle och dog mellan 1458 och 1477.

Döttrar i angivet äktenskap (HArk 16:1, s. 106; FMU, nr 3684 och 3783; Ivar Flemings Jordebok, 1959, s. 78):

Valborg Jönsdotter, Dog senast 1477 (FMU, nr 3684). - Gift (HArk 16:1, s. 106; Ivar Flemings jordebok, s. 78) med Henrik Fleming, till Arvasalo i Nykyrko sn i Egentliga Finland, som möjligen gifte om sig med Elseby Månsdotter (E 8676, f. 1589, RA; Rålambska saml. Fol. vol. 12, f. 157v, KB; Gen 38, f. 1, RA). Jfr R. s. 117, och E 2. s. 733. samt SBL 16, s. 112.

Elin Jönsdotter. Uppges ha blivit Nädendals klosters första abbedissa (Ivar Flemings jordebok, s. 78), vilket dock ej kunnat veritieras (K. G. Leinherg, De finska klostrens historia, 1890, s. 304, Jfr B. Klockars i HArk 70 (1975), s. 138 f., och dens., I Nådens dal (1979), s. 78.

Margit Jönsdotter, Ägde jord i Halikko,Masku, Nousis, Pargas och Pikis sn:ar i Egentliga Finland samt i Eura och Yläne sn:ar i Satakunda (FMU, nr 3684) och dog tidigast 1479 (FMU, nr 3;83). - Gift senast 1479 (FMU, nr 3783) med Erik Abjörnsson (sparre över pil; jfr R, s. 100), somm uppträder 1463-1485 (FMU, nr 3217 och 4058).
-------------------------------
TAWAST
Keskiaikainen suku
Tämä niinkuin muutkin samannimiset suvut ovat lähtöisin Hämeestä, kuten nimikin osoittaa. Suvun kantaisä, rälssimies Olof Tavast oli luultavasti kotoisin Kylmäkosken Mellolasta, hän omisti useita tiloja mm. Mynämäen Alasjoen eli Tavastilan. Hänen poikansa oli kuuluisa piispa Maunu II Tavast. Suku sammui miehenpuolelta luultavasti jo ennen 1400-luvun loppua. Tavastien suuri maaomaisuus siirtyi perintönä useille Suomen historiassa mainituille suvuille, kuten Garpeille, Flemingeille, Illeille ja Finckeille. 2
TAULU 1
Olof Tavast, oli todennäköisesti syntyisin Kylmäkosken Mellolasta Hämeestä, jonka hänen poikansa Nils vaihtoi 1411 Lammin Porkkalaan 4; mainitaan niiden rälssimiesten joukossa, jotka 29.8.1386 vahvistivat kirjeen, jossa Suomen asukkaat pyysivät kuningas Alberktilta Jeppe Djäkniä Suomen laamanniksi 5; osti Alasjoen (Tavastila) Mynämäeltä, josta sitten tuli suvun kantatila; kuoli ennen 17.3.1402. 6 1
Lapset:
1. Nils Tavast, taulu 2.
2. Magnus Tavast = Maunu II Tavast "Turun piispa Jumalan armosta", syntyi (14.10.1357) Mynämäessä; 3 Prahassa baccalauruksena kevättalvella 1396, maisteri siellä alkuvuodesta 1398; Erik Pommerilaisen "kansleri"; n. 1407 Turun tuomiokapitulin arkkiteini; 2 21.10.1412-4.2.1450 Turun piispa 3; kävi 1412 Roomassa saamassa vahvistuksen asemalleen sekä piispan vihkimyksen; 2 kuoli 9.3.1452 Raisiossa, haudattu Turun tuomiokirkoon perustamaansa Pyhän ruumiin kuoriin (nyk. Tavastien kuori). 2

3. Lars Olofinpoika Tavast, Alasjoen herra, jonka veli Magnus jätti hänelle 1439 7; myi 14.2.1393 puolikkaan Moikoisten tilasta Hirvensalon saaresta Syvälahdesta 50 mk Turun tuomiokirkolle, yhdessä poikansa Bartoldin kanssa. 8,1
4. Jöns Olofinpoika Tavast, taulu 4.
5. Margareta Olofintytär, eli 1439. - Puoliso Birgitta Olofintytär, eli 1439. - Puoliso Erengisle Henrikinpoika.1,9
6. Ragnhild Olofintytär, kuoli ennen 1433; antoi miehensä kanssa kaikki perintötilansa Piikkiön Rungon kylästä Turun tuomiokirkon Pyhän Birgitan alttarille 1423 10. - Puoliso asemies Martin Abrahaminpoika Djäkn.1
7. Katarina Olofintytär, eli 1455. - 1. puoliso Jöns Gudvastenpoika, joka oli raatimiehenä Turussa. - 2. puoliso Turun porvari Henrik Mört, joka eli 1426. - 3. puoliso ennen 1439 Turun porvari Olof Silta 9, kuoli ennen 1455.1
8. Kristina Olofintytär, taulu 7.1
TAULU 2
Nils Olofinpoika Tavast, Lammin Porkkalan herra, jonka hän osin osti ja osin vaihtoi 1410 1, ja joihin hän sai vahvistuksen 19.4.1411 11; tuomari Hollolan kihlakunnassa 1403 12 ja Hauhon kihlakunnassa vielä 1431 13; sai rälssikirjeen 7.12.1407 Turussa kuningas Erik XIII:lta 14; ryhtyi perinnönjakoon 21.1.1423 veljensä Magnuksen kanssa, jolloin hän sai perintötilan Hämeestä, samoin Sipoon Borbyn, kun Magnus otti tilat Mynämäeltä ja Piikkiöstä sekä Laitilan Paltilan 15; kuoli n. 1431. - Puoliso N.N. Sauvon Kärkisistä.

TAULU 41
Jöns Olofinpoika Tavast, Liedon Värsilän ja Paraisten Kuitian herra; luovutti kotitilansa Alasjoen veljelleen Magnukselle; sinetöi piispan lahjan Pyhän ruumiin kuorille 11.11.1421 27; kuoli ennen 19.7.1439 28. - Puoliso Marta Klasitytär 1. aviossaan, vainajana 1477; 2. puoliso rälssimies ja "merirosvo" Dönhof Kalle Virosta; vanhemmat Turunlinnan käskynhaltija Klas Lydekenpoika Djäkn (Katso Djäkn, Lydekenpoikien suku, taulu 2) ja Kristina Jönsintytär.
TAULU 71
Kristina Olofintytär, eli 1439 9, jolloin hän sai Häslebergin Paimiosta veljeltään Magnukselta. - Puoliso Greger Andersinpoika Garp (Katso Garp, Kosken suku, taulu 3) 1. aviossaan; 2. Anna Jönsintytär tämän 2. aviossa, jossa eli leskenä vielä 1462 30; kuoli n. 1449.
Lähteet:
1. Den introducerade svenska adelns ättärtavlor. Med tillägg och rättelser. VIII, Gustaf Elgenstierna, Tukholma 1934, s. 186-188, 447.
2. Kansallinen elämäkerrasto V, Porvoo 1934, s. 372-374.
3. Suomen kansa ajantieto, Antero Manninen, Porvoo 1948, s. 22.
4. DF/FMU 1348
5. DF/FMU 948
6. REA 295
7. REA 479
8. REA 275
9. REA 481
10. REA 408
11. DF/FMU 1348
12. DF/FMU 1176
13. DF/FMU 1991
14. DF/FMU 1265
15. DF/FMU 1713
16. DF/FMU 3068
17. DF/FMU 2163
18. DF/FMU 2976
19. DF/FMU 3114
20. REA 575, 602, 751
21. DF/FMU 2701
22. REA 567
23. REA 604
24. DF/FMU 3331, 3332
25. DF/FMU 3329, 3330
26. DF/FMU 3357
27. REA 391
28. REA 479
29. DF/FMU 3783
30. DF/FMU 3184
31. http://www.juhasinivaara.fi/ralssis/ralssike.htm
---------------------------------------------------------------------------------------------

************* Släkten TAWAST *************
Uppdaterad 5.7.2008

Första generationen

1. Olof Tawast #2976, född före 1387, Biskop i Åbo, död före 1402. Släkten Tawasts stamfader, dvs släktens äldsta nukända medlem. Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, H:fors 1909: Olof R Tawast har 29.8.1386 bland frälsemän i Finland bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhålla om Jeppe Diekn till lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Niklis Tawast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Köpte ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där, c 1850, en silversked prydd med Tawastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Miettois socken, vilket köp hans son, biskopen, år 1416 till fullo betalade. Även avslöto sönerne, biskopen och Niklis Olofsson, den handel han ingått om Kaarleis i Virmo socken, 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han avliden "Olof Tawast, Gud hans själ nåde". Gift med hustru, om vilken endast är kännt, att hennes moder ägde Palttila i Letala socken. Enligt Anrep V!, s 268 gifte han sig med sin svägerska. Namnen på hans hustrun, som beaktats i denna utredning, baserar sig på uppgifter från Oskar Wasastjernas "Ättar-taflor".
Barn:

2. i. Nils Olofsson Tawast #2994.

ii. Magnus Olofsson Tawast #2978.

iii. Lars (Laurers) Olofsson Tawast #2982. Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, Helsingfors 1909, s 472: Sålde 14.2.1393 med sin son Bartold halva Moikois gods på Hirvisalo ö, jämte en sjättedel i Vihtilaks till kaniken i Åbo, Jöns Amundsson. Brodern Magnus Tawast överlät 1439 till denne sin broder Lars Olofsson och till hans bröstarvingar fädernegodset Alasjoki (nu Tavastila) i Virmo socken, mot en viss årlig skatt till Helga lekamens kor, till vilket Alasjoki tidigare varit förärat.

3. iv. Jöns Olofsson Tawast #2928.

v. Margareta Olofsdoter Tawast #2985.

vi. Birgitta Olofsdotter Tawast #2980.

vii. Ragnhild Olofsdotter Tawast #2979.

viii. Katarina Olofsdotter Tawast #2983.

ix. Kristina Olofsdotter Tawast #2984.

Han gifte sig med Katarina Fincke #2995. Katarina: I Genos 68, 1997 skriver Ari-Pekka Palola om henne och påstår att det är troligt att Olof Tavast var gift med henne, men att detta inte kan bevisas. Enligt "Wasastjernas adelskalender" (av mycket gammal antik upplaga) anges att hon var gift med Olof Tawast. Enligt svenska Riddarhusdirektionens häfte nr 3, om äldre svenska frälsesläkter, anges att uppgiften om hennes giftermål med Olof Tawast torde vara påhittad i mitten av 1700-talet.
OLAVI JUHONPOIKA TAVAST
S. Hämeessä Hattula Kylmäkosken kartanossa Meltolan kylässä n. 1340, k. 1402.
Rälssimies jo 1386. Tavast-suvun kantaisä. Osti Mynämäeltä Alasjoen tavastilan ym. Vaimosta tiedetään se että hänen äitinsä omisti Palttilan tilan Laitilassa. Rälssimiehenä kokouksessa v. 1386 jossa valittiin Jeppe Djäkniä Suomen lainhaltijaksi (lagman). Oli kuningas Erik pommerilaisen kruunajaistilaisuudessa v. 1397. Toimi maaoikeuden jäsenenä määräämässä Hämeen ja Savon rajaa. Toimi piispa Hemmingin voutina Kuusiston linnassa v. 1357.
Lapset: 1) Rälssimies Niilo esitetty seuraavassa taulussa. 2) Turun piispa Maunu II Olavinpoika Tavast vv. (1412-1450). 3) Rälssimies Juho Olavinpoika Tavast. 4) Lauri Olavinpoika Tavast. 5) Ragnil Olavintytär puoliso, vouti Martin Abrahaminpoika Dieken. 6) Birgitta Olavintytär, puoliso Erengtiste Henrikinpoika. 7) olavintytär, puoliso tuomari Gregers Andersinpoika Grap. 8. Katariina Olavintytär 1 puoliso Jonis Gudvasson, 2 puoliso Henrik Mört, 3 puoliso Olavi Laurinpoika Silta. 9) Margareetta Olavintytär, puoliso hans Pedersinpoika Bock. 10) Kristiina Olavintytär, puoliso Greger Anderinpoika Garp.

NIILO OLAVINPOIKA TAVAST
K. 1433. Puoliso, Puolison nimi tuntematon KNUUTINTYTÄR, Håkan Knuutinpojan sisar.
Sai rällssikirjan kuningas Erik Pommerilaiselta v. 1407 Turussa. Tuomari v. 1403 Hauhon ja v. 1431 Hollolan kihlakunnissa. Perinnönjaossa sai vielä tilukset Hämeessä sekä Borgobyn Sipoossa.
Vaimon nimi tuntematon joka peri Kirknäsin Sauvossa, joka oli Niilo Olavinpoika Tavastin Hallussa v. 1405.
Tavast, Olof Niclisson
Död före 17.3.1402
Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, H:fors 1909:
Olof Tawast har 29.8.1386 bland frälsemän i Finland bekräftat den skrivelse i hvilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhålla om Jeppe Diekn till lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Niklis Tawast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Köpte för halftredjehundramark ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, hvilket gods sedan blev släktens stamgods, och där, c 1850, en silversked prydd med Tawastska vapnet hittades. Köpte äfven gods i Halois i Virmo och i Kurina i Miettois socken, hvilket köp hans son, biskopen, år 1416 till fullo betalade. Äfven afslöto sönerne, biskopen och Niklis Olofsson, den handel han ingått om Kaarleis i Virmo socken, 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han afliden "Olof Tawast, Gud hans själ nåde". -Gift med ..., om hvilken endast är kunnigt, att hennes moder egde Palttila i Letala socken.
Enliigt Anrep V!, s 268 gifte han sig med sin svägerska.
Son Tawast, Magnus Olofsson f. 14.10.1357 d. 9.3.1452
Dotter Tawast, Ragnild Olofsdotter f. före 1433.Gift med väpnaren Martin Abrahamsson (Djekn, uradel), var död 1433. Hon gaf 1423 med sin man allt hennes arvsgods i Rungo by i Pikis socken till Helgelekamens och till S:t Birgittas altaren i Åbo domkyrka. I brodern Magnus Tawast gåvobrev 1439, nämnes hennes son, Matts Martinsson, som då af sin morbroder erhöll 5 stänger jord i Germunds by i Tenala socke
Son Tawast, Laurers Olofsson
Dotter Tawast, Kristina Olofsdotter
Ramsay:
Fick 1439 Haesleberg i Pemar socken av sin broder Magnus Tawast. Greger Andersson Garp har 1421 bland Olof Tawasts svärsöner beseglat Magnus Tawasts gåfvobref till Helga lekamens kor.
Dotter Tawast, Margareta Olofsdotter
Jully Ramsay: Frälsesläkter i Finland:
Erhöll 1439 av brodern Magnus Tawast 100 mk som hennes man Hans Pedersson Bock (af Buckila, nr 247) , skulle lägga i fasta gods.
SonTawast, Jöns Olofsson * d. före 19.7.1439
Ramsay:Avstof fädernegodset Alasjoki ("Tavastila") i Virmo till brodern biskop Magnus Tawast, mot köpesumman för Kårlaks och Neder-Kirjala i Pargas socken. Har 1421 beseglat biskopens gåfva af gods till Helga lekamens kor. Fick af samme broder Värsilä gods i Lundo, och gemensamt med sin hustru Marta, Qvidja i Pargas socken, som denne köpt av Peder van Linden. Afled före 19.5.1439, då hans svågrar Benkt Lydekesson och Henrik Klasson (Diekn) stadfästade skiftet om Kårlaks.
Jonis Olofssons barn ställdes efter hans frånfälle under farbroderns, biskop Magnus Tawasts, förmynderskap. Denne vann 1439 stadfästelse för barnen på deras gods
Dotter Tawast, Birgitta Olofsdotter
Jully Ramsay:
Erhöll 1439 av brodern Magnus Tawast 100 mk, som hennes man Erengisle Henriksson (?Lindelöf, nr 143) redan lagt i fasta gods.
Dotter Tavast, Ingrid Olofsdotter *
Dotter Tawast, Katarina Olofsdotter
Ramsay:Fick 1439 av brodern Magnus Tawast 200 mark efterskänkta, hwilka han försträckt henne till hennes andra och tredje giftermål. Hon ingick 1455, såsom enka, förlikning med sin aflidne mans brorsson, Matts Silta, om Kalkila gods som hon fått till enkesäte af Olof Silta.
-----------------
Olof Tawast xe "Tawast:Olof (f. för1387)" #2976, född före 1387, Biskop i Åbo, död före 1402. Olof: Släkten Tawasts stamfader, dvs släktens äldsta nukända medlem. Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, H:fors 1909: Olof R Tawast har 29.8.1386 bland frälsemän i Finland bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhålla om Jeppe Diekn till lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Niklis Tawast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Köpte ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där, c 1850, en silversked prydd med Tawastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Miettois socken, vilket köp hans son, biskopen, år 1416 till fullo betalade. Även avslöto sönerne, biskopen och Niklis Olofsson, den handel han ingått om Kaarleis i Virmo socken, 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han avliden "Olof Tawast, Gud hans själ nåde". Gift med hustru, om vilken endast är kännt, att hennes moder ägde Palttila i Letala socken. Enligt Anrep V!, s 268 gifte han sig med sin svägerska. Namnen på hans hustrun, som beaktats i denna utredning, baserar sig på uppgifter från Oskar Wasastjernas "Ättar-taflor".
Barn:
6. i. Nils Olofsson Tawastxe "Tawast:Nils Olofsson" #2994.
ii. Magnus Olofsson Tawastxe "Tawast:Magnus Olofsson" #2978.
iii. Lars (Laurers) Olofsson Tawastxe "Tawast:Lars (Laurers) Olofsson" #2982. Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, Helsingfors 1909, s 472: Sålde 14.2.1393 med sin son Bartold halva Moikois gods på Hirvisalo ö, jämte en sjättedel i Vihtilaks till kaniken i Åbo, Jöns Amundsson. Brodern Magnus Tawast överlät 1439 till denne sin broder Lars Olofsson och till hans bröstarvingar fädernegodset Alasjoki (nu Tavastila) i Virmo socken, mot en viss årlig skatt till Helga lekamens kor, till vilket Alasjoki tidigare varit förärat.
7. iv. Jöns Olofsson Tawastxe "Tawast:Jöns Olofsson" #2928.
v. Margareta Olofsdoter Tawastxe "Tawast:Margareta Olofsdoter" #2985.
vi. Birgitta Olofsdotter Tawastxe "Tawast:Birgitta Olofsdotter" #2980.
vii. Ragnhild Olofsdotter Tawastxe "Tawast:Ragnhild Olofsdotter" #2979.
viii. Katarina Olofsdotter Tawastxe "Tawast:Katarina Olofsdotter" #2983.
ix. Kristina Olofsdotter Tawastxe "Tawast:Kristina Olofsdotter" #2984.
Sjätte generationen
6. Nils Olofsson Tawastxe "Tawast:Nils Olofsson" #2994, Häradsdomare i Tavastland, död ca 1431. Ramsay: Fick frälsebrev 7.10.1407 i Åbo av konung Erik XIII, "med sådana villkor, att han, hans efterkommande och arvingar i deras livsdagar vare färdiga med harnesk och värja till vår och riksens tjänst". Domhavande i Hollola härad 1403 och i Hauho härad ännu 1431. Avslutade 1402, med sin broder Magnus, ett köp om Kaarleis gods i Virmo socken, vilket deras avlidne fader ingått. Ingick arvskifte 1423 med brodern biskop Magnus om arvet efter deras föräldrar, sålunda att Nils behöll arvegodsen i Tavastland, jämte Borgby i Sibbo socken, medan Magnus tog godsen i Virmo och Pikis, med Palttila i Letala socken. Dels köpte, dels bytte sig till Porkkala sätesgård i Lampis socken 1410, med stadsfästelse 1411. Nämnes icke efter 1431, och torde avlidit vid denna tid. Gift med hustru som ärvde Kärknäs i Sagu socken, vilket gods ännu 1405 innehades av Nils Tawast. Har ofta av genealoger sammanblandats med riddaren Niklis Olofsson. Biskopens broder Nils Olofsson, går i alla urkunder under namnet Niklis eller Nisse Tawast "beskedlig man" rätt och slätt. Genos 68, 1997, Ari-Pekka Palola (vår överättning): Han var gift två gånger men fruarnas namn är okända. Han hade åtminstone tre söner och fyra döttrar.
Han gifte sig med N.N. Knutsdotter?xe "N.N.:N.N. Knutsdotter?" #4467.
7. Jöns Olofsson Tawastxe "Tawast:Jöns Olofsson" #2928, död före 1440. Avstod fädernegodset Alasjoki ("Tavastila") i Virmo till brodern biskop Magnus Tawast, mot köpesumman för Kårlaks och Neder-Kirjala i Pargas socken. Har 1421 beseglat biskopens gåva av gods till Helga lekamens kor. Fick av samme broder Värsilä gods i Lundo, och gemensamt med sin första hustru Marta, Qvidja i Pargas socken, som denne köpt av Peder van Linden. Avled före 19.5.1439, då hans svågrar, Bengt Lydekesson och Henrik Klasson (Diekn), stadfäste skiftet om Kårlaks. Hans barn ställdes efter hans frånfälle under farbroderns, biskop Magnus Tawasts, förmynderskap. Denne vann 1439 stadfästelse för barnen på deras gods.
Han gifte sig med Marta Klasdotter Djäknxe
------------------
Olof Tawast; syntynyt 1332 Kylläkoski, Mellola, rälssimies, ritari ja hämeenlinnan linnanherra, suontaan herra, kuollut 17 maaliskuuta 1402 Mynämäki.

Hänen puolisokseen vihittiin (1)
2669965 Katarina Fincke.
----------------------------------------------------------------------------------------
Att biskop Magnus Tavast har köpt sina släktingars gods i Halikko i 1430 tyder på någonting likadant, som hade hänt fem år tidigare, innan 10.6.1425, när biskop Magnus hade köpt gods från sina släktingar för att grunda en ny kapell, den Helga Lekamens Kapell (nuförtiden Tavastska koret), i Åbo Domkyrka (Jaakkola, 1950, "Suomen myöhäiskeskiaika I", s. 312, se Åbo Domkyrkans Svarta Bok ss. 373-375; se också SDk nr. 20398 ). Kapellen grundades efter biskopen hade kommit tillbaka från sin pilgrimsresa till det Heliga Landet i 1424-1425 (Grotenfelt, K., Hist.Ark. XXIX, ss. 43-45). Det är inte uteslutet, att biskop Magnus har köpt den Vekkelaksbons, Mätta Dansdotters ärfvelott, som senare hörde till hennes bror Jöns Dansson Tavast, för att finansiera repareringen av de skadorna, som elden hade gjort i Åbo Domkyrka i 1429.
En Olof Niclisson har i 1396 fått frälse av Carl Ulvsson Sparre i ett brev daterat i "Sekierue" (FMU nr. 1055), som kan lika väl vara "Säkäjärvi" i Vederlaks socken (ca. 20 km från Vekkelaks kyrka) som"Säkkijärvi" socken öster om Vederlaks socken, mellan Vederlaks och Viborg lantkommun (se 3.3.1.). En Olof Niclisson med släktnamnet Tavast levde i 1386 (Ramsay, 1909, s. 444), men han kan inte från dokumenterna anknytas till den Olof Niclisson, som fick frälse i 1396 "före thera faedher och foraeldra thiaenist skuld, the rikeno ij Suerike oc thenna herskapeno oc hofuitzmannom iVijborg göra oc giort hafua".
-----------
Olof (Jönsson) Tawast
*före 1387 † före 1402
Barn: Nils (Olofsson) Tawast (- 1431)
Noteringar:Släkten Tawasts stamfader, dvs släktens äldsta nu kända medlem.
Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, H:fors 1909: Olof R Tawast har 29.8.1386 bland frälsemän i Finland bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhålla om Jeppe Diekn till lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Niklis Tawast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Köpte ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där, c 1850, en silversked prydd med Tawastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Miettois socken, vilket köp hans son, biskopen, år 1416 till fullo betalade. Även avslöto sönerne, biskopen och Niklis Olofsson, den handel han ingått om Kaarleis i Virmo socken, 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han avliden "Olof Tawast, Gud hans själ nåde". Gift med hustru, om vilken endast är kännt, att hennes moder ägde Palttila i Letala socken. Enligt Anrep V!, s 268 gifte han sig med sin svägerska. Namnen på hans hustrun, som beaktats i denna utredning, baserar sig på uppgifter från en mycket gammal (antik) upplaga av "Wasastjernas adelskalender".

Olavi Niilonpoika Tavast linnavouti, s. ennen 1387, k. ennen 1402. Olavi oli todennäköisesti syntyisin Kylmäkosken Mellolasta Hämeestä, jonka Mellolan hänen poikansa Nils vaihtoi 1411 Lammin Porkkalaan. Olof mainitaan niiden rälssimiesten joukossa, jotka 29.8.1386 vahvistivat kirjeen, jossa Suomen asukkaat pyysivät kuningas Albrektilta Jeppe Djäkniä Suomen laamanniksi. Hän osti Mynämäeltä Alasjoen (Tavastilan), josta sitten tuli suvun kantatila. Olof kuoli ennen 17.3.1402. .
----------------------------------------------
Släkten Tawasts stamfader, dvs släktens äldsta nukända medlem. Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, H:fors 1909: Olof R Tawast har 29.8.1386 bland frälsemän i Finland bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhålla om Jeppe Diekn till lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Niklis Tawast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Köpte ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där, c 1850, en silversked prydd med Tawastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Miettois socken, vilket köp hans son, biskopen, år 1416 till fullo betalade. Även avslöto sönerne, biskopen och Niklis Olofsson, den handel han ingått om Kaarleis i Virmo socken, 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han avliden "Olof Tawast, Gud hans själ nåde". Gift med hustru, om vilken endast är kännt, att hennes moder ägde Palttila i Letala socken. Enligt Anrep V!, s 268 gifte han sig med sin svägerska. Namnen på hans hustrun, som beaktats i denna utredning, baserar sig på uppgifter från en mycket gammal (antik) upplaga av "Wasastjernas adelskalender". (http://koti.welho.com/mgardber/fleming/fleming.htm).
Vanhemmat Niilo Tavast ja Niilon vaimo (Taulusta 616)
Lapset: 1. Lucia,2. Ragnhild, 3. Birgitta, 4. Margaretha, 5. Katarina, 6. Niilo
Niilo Olavinpoika Tavast till Porkala i Lampis kihlakunnantuomari Hollolassa ja Hauholla, k. noin 1439. Herra Lammin Porkkalassa, jonka hän osin osti ja osin vaihtoi 1410 ja joihin sai vahvistuksen 19.4.1411. Tuomari Hollolan kihlakunnassa 1403 ja Hauhon kihlakunnassa vielä 1431. Sai rälssikirjeen 7.12.1407 Turussa kuningas Erik XIII:lta, ryhtyi perinnönjakoon 21.1.1423 veljensä Magnuksen kanssa, jolloin hän sai perintötilan Hämeestä, samoin Sipoon Bortbyn, kun Magnus otti tilat Mynämäeltä ja Piikkiöstä sekä Laitilan Paltilan.

Ramsay: Fick frälsebrev 7.10.1407 i Åbo av konung Erik XIII, "med sådana villkor, att han, hans efterkommande och arvingar i deras livsdagar vare färdiga med harnesk och värja till vår och riksens tjänst". Domhavande i Hollola härad 1403 och i Hauho härad ännu 1431. Avslutade 1402, med sin broder Magnus, ett köp om Kaarleis gods i Virmo socken, vilket deras avlidne fader ingått. Ingick arvskifte 1423 med brodern biskop Magnus om arvet efter deras föräldrar, sålunda att Nils behöll arvegodsen i Tavastland, jämte Borgby i Sibbo socken, medan Magnus tog godsen i Virmo och Pikis, med Palttila i Letala socken. Dels köpte, dels bytte sig till Porkkala sätesgård i Lampis socken 1410, med stadsfästelse 1411. Nämnes icke efter 1431, och torde avlidit vid denna tid. Gift med hustru som ärvde Kärknäs i Sagu socken, vilket gods ännu 1405 innehades av Nils Tawast. Har ofta av genealoger sammanblandats med riddaren Niklis Olofsson. Biskopens broder Nils Olofsson, går i alla urkunder under namnet Niklis eller Nisse Tawast "beskedlig man" rätt och slätt. Genos 68, 1997, Ari-Pekka Palola (vår överättning): Han var gift två gånger men fruarnas namn är okända. Han hade åtminstone tre söner och fyra döttrar. Muuttanut: Inflyttade Porkala i Lampi s:n.
Vanhemmat Olavi Niilonpoika Tavast
-------------------------

Tämä, niinkuin muutkin samannimiset suvut, on lähtöisin Hämeestä kuten nimikin jo osoittaa. Suvun kantaisä rälssimies Olof Tavast oli luultavasti kotoisin Kylmäkosken Mellolasta. Hän omisti useita tiloja mm. Mynämäen Alajsoen eli Tavastila. Hänen poikansa oli kuuluisa piispa Maunu II Tavast. Suku sammui miehenpuolelta luultavasti jo ennen 1400-luvun loppua. Tavastien suuri maaomaisuus siirtyi perintönä useille Suomen historiassa mainitulle suvulle, kuten Garpeille, Flemingeille, Illeille ja Finckeille. (Juha Sinivaara)
NameJönis Olofsson Tawast
Deathbef 19 May 14391
FatherOlof Tawast (-~1402)
MotherKatariina Fincke
Misc. Notes
Peri Alasjoen tilan. Huomattava maanomistaja, mutta ei hoitanut mitään virkaa.7
Liedon Värtsilän Paraisten Kuitian herra, mainitaan 1420-1435,. Sai 1439 veljeltään Maunu Tavastilta Kuitian kartanon Paraisilta.4
Spouses
1Marta Klasdotter Diekn
--------------------------------
Olof Tawast
Osti Bengt Galnelta Alasjoen (Tavastila) tilan, josta tuli perheen asuinpaikka137539
Anoi eräiden suomalaisten rälssimiesten kanssa Jeppe Dieknin nimittämistä uudeksi laamanniksi.29 Aug 13861
Deathabt 14021
Misc. Notes
Olaf Tavast oli 1300-luvulla elänyt rikas maanomistaja ja arvostettu rälssimies. Hänet mainitaan asiakirjoissa, kun Varsinais-Suomen maakuntakokouksessa 29.8.1386 pyydettiin Suomen laamanniksi Bo Joninpoika Gripin jälkeen Jeppe Diekniä. Maakunnan rälssimiesten edustajina kirjeen sinetöi viisi miestä ja näistä kolmantena Olaf Tauest. Hän oli arvoltaan Hartvik Flögin ja myöhemmän valtaneuvoksen Jöns Andersinpoika Garpin jäljessä, mutta usein kuninkaantuomiovaltaisena tuomarina esiintyneen Jöns Hintsikanpojan edellä. Hän kuului siis Varsinais-Suomen rälssin ensimmäisiin eli vauraimpiin. Mitään voudin tai tuomarin tointa hänellä ei tiedetä olleen. Turun piispainkronikassa sanotaan, että hän oli "nobilis et famosus vasallus" eli jalosukuinen ja kuulu vasalli, mikä on varmaan liioittelua, mutta voi sikäli pitää paikkansa, että hän oli ollut Bo Joninpojan henkilökohtainen palvelija, hänen "miehensä" ja luottamushenkilönsä Varsinais-Suomessa. Olaf Tavastin nimellä hän ei elinaikanaan esiinny toista kertaa lähteissä, mutta kylläkin kuolemansa jälkeisissä tilusasiakirjoissa: 1402 Olaff Tawist, 1416 Olaff Tawest ja 1418 Olaff Tawast.
Turun tuomiokirkon "Mustan kirjan" siinä kirjeryhmässä, joka käsitteli Mynämäen eli nykyisen Mietoisten Alasjoen lahjoitusta tuomiokirkolle ja tilan aikaisempia omistajavaihdoksia, esiintyy eräs Olaff Jönisson siten, ettei hänellä voi tarkoittaa ketään muuta kuin Olaf Tavastia. Tämä Olaff osti ensin 1373 Kumiruonan Mynämäen Pyhärannassa Bengt Galnelta ja Olavus Benediktuksenpojalta, mutta vaihtoi sen sitten 1375 Alasjokeen. Siitä tuli hänen asuinkartanonsa. Mynämäellä hänellä oli maata lisäksi viidessä kylässä, Piikkiössä Rungon kylässä ja mahdollisesti Sauvalassa, Uudenmaan Sipoossa Borgbyn kylässä ja Hämeen Hattulassa "Melolassa", joka kylän nimi lienee "Mustaan kirjaan" väärin kirjoitettu ja tarkoittanee Hattulan tärkeimpiin kuuluvaa Mierolaa. Eräs Olaff Joanson, joka myöskin lienee sama kuin Olaf Tavast, sai Tennilän hallintopitäjän käräjillä haltuunsa tilan, jonka Paual Helsene oli häneltä ottanut. Olafin pojanpoika Olaf Tavast nuorempi omisti maata myöhemmin samoilla tienoilla.
Olaf Tavastin toiminnan painopiste on ollut Varsinais-Suomessa, mutta hänen lisänimensä ja lähdesuhteiltaan moitteeton ja varma tieto omistuksesta Hattulassa viittaa siihen, että hänen sukujuurensa olivat Hämeen kantapitäjissä. Yhtään Olafin sinettiä ei ole säilynyt, siksi ei tiedetä, oliko jo hänellä vaakunassaan sama tunnus kuin myöhemmillä suvun jäsenillä.42
Spouses
1Katariina Fincke
ChildrenBirgitta Olofsdotter∞
Jönis Olofsson (-<1439)
Katarina Olofsdotter (->1454)
Kristina Olofsdotter∞
Laurers Olofsson
Margareta Olofsdotter∞
N.N. Olofsdotter (-~1435)
Nils Olofsson (->1431)
Ragnhild Olofsdotter
Magnus/Magnus Olai (<1376-1452)
------------------------------
NameKatarina Olofsdotter Tawast
Deathaft 14541
FatherOlof Tawast (-~1402)
MotherKatariina Fincke
Spouses
1Jöns Gudvastsson
2Henrik Mört
Misc. Notes
23 maj 1425.

Henrik Mort, borgare i Åbo, intygar sig ha hört av flere personer, och särskilt av sin hustru, Katerina Olofsdotter, att hennes förra man, Åbo borgaren Jöns Gudvastsson, för 80 mark penningar åt biskop Magnus i Åbo sålt allt sitt och sin hustrus gods i Hirmuis uti Virmo. Dat. onsdagen näst efter helge torsdag.

Avskrift i Registr. eccl. Aboens. Svartboken n:o 418.
3Olof Silta
NameLaurers Olofsson Tawast
Myi puolet Moikoisen tilasta Hirvesalossa Turun tuomiokirkon kaniikille Jöns Amundssonille14 Feb 13931
FatherOlof Tawast (-~1402)
MotherKatariina Fincke
Misc. Notes
Mainitaan 1439. Ilmeisesti avioton lapisi, ei perinyt isäänsä. Sai veljeltään asuttavakseen Alasjoen kartanon 1439. Puoliso ja lapsia, mutta heidän nimiään ei tunneta.
NameN.N. Olofsdotter Tawast
Deathabt 143539
FatherOlof Tawast (-~1402)
MotherKatariina Fincke
Spouses
1Gregers Andersson Garp
NameNils Olofsson Tawast
Hollolan kihlakunnantuomari14031
Sai rälssikirjan kuningas Eerik XIII:lta7 Dec 1407, Turku1
Hauhon kihlakunnantuomari14311
Deathaft 14311
FatherOlof Tawast (-~1402)
MotherKatariina Fincke
Misc. Notes
Asui Lammilla Porkkalan kartanossa.7 Oli maaomaisuutta sekä Varsinais-Suomessa, Uudellamaalla että Hämeessä. Veljensä Turun piispa Magnus Olain kanssa hän jakoi vanhempien perinnön niin, että hänestä tuli nimenomaan hämäläinen rälssimies. Hämeen ylisen eli Hollolan kihlakunnan ensimmäinen tuomari.30

Hämeen hallintopitäjälaitos on varhaisempi kuin missään muualla Suomessa. Se näyttää toteutetun jo Bo Joninpoika Gripin aikana 1370- ja 1380-luvuilla. Sen jälkeen linnalääni on jaettu kolmeen kihlakuntaan, ja tämä uudistus oli valmis 1400-luvun alkuvuosina. Alaltaan suurin oli ylinen eli Hollolan kihlakunta, jonka ensimmäiseksi tuomariksi tuli Nils Tavast. Hän on erään 1664 esitetyn asiakirjan mukaan tuominnut 1403 Hollolassa Messilän ja Okeroisten kylien välisen rajan. Vuosilukua tuskin tarvinnee epäillä, koska samanlaisia merkkejä hänen toiminnastaan kihlakunnassa on myös jo vuosilta 1406 ja 1407.

Varhaisimmat tiedot Nils Tavastin maaomaisuudesta ovat hänen isänsä kanta-asuinsijoilta Varsinais-Suomen Mynämäeltä. Sieltä hän hankki 1402 yhdessä veljensä Magnuksen eli tulevan piispan kanssa tilan Kaarleisten kylästä. Mahdollisesti hän on myös se Niclis Tauist, jonka seitsemältä Sauvossa sijanneelta tilalta otettiin 1405 reduktiossa verovapaus pois. Näin huomattava maaomaisuus Sauvossa liittynee hänen äitinsä perintöön, mikäli pitää paikkaansa se, että Olaf Tavast oli aviossa sauvolaisen Ingenpoikain suvun jäsenen kanssa. Peruutukset eivät kuitenkaan paljon merkinneet, sillä jo 1407 Nils sai niin kuin moni muukin Suomen rälssimies kuninkaalta verovapauden kaikkiin tiloihinsa kruunulle suoritettavaa palvelusta vastaan.

Hämeestä Nils Tavast oli saanut isänperintönään osuuden Hattulan Mierolan kylästä. Sen sijaan Hollolan kihlakunnan alueelta ei ole mitään merkkejä hänen perintötiloistaan tai tuomarikauttaan vanhemmista ostotiloistaan. Nils hankki 1410 tilan Kosken Viialasta ja Lammin Parikkalasta ja seuraavana vuonna hän vaihtoi Mierolan tilan osuuteen Lammin Porkkalasta. Tämän kylän hän sitten vähitellen sai kokonaan itselleen ja teki siitä asuinkartanonsa. Vuosien aikana hän kartutti maaomaisuuttaan edelleen Lammilta ja lisäksi Tuuloksen Syrjäntakaa. Noin 1420 hän sopi piispa-veljensä kanssa siitä, että hän saisi vanhempien perinnön Hämeestä sekä Sipoon Borgbyn luovuttamalla Magnukselle kaiken perintömaan Mynämäeltä, Piikkiöstä ja Laitilasta. Näin Nilsistä tuli nimenomaan hämäläinen rälssimies, mitä suvun edellisen ja saman polven jäsenet eivät säilyneiden lähteiden mukaan ensi sijassa olleetkaan.

Tuomarintehtävänsä ohessa Nils Tavast otti osaa suhteellisen vähän koko maan asioihin. Turun maanoikeudessa hän oli 1415 asiantuntijana käsiteltäessä hänen kihlakuntansa kannalta tärkeätä Hämeen ja Savon rajariitaa. Hän oli edellisenä talvena ollut mukana rajankäynnissä, jonka tulokset maanoikeus vahvisti saamatta asiaa silti lopulliseen ratkaisuun.136
Spouses
1N.N. Knutsdotter7
Misc. Notes
Sääksmäen kihlakunnantuomarin Hakon Knutsonin sisar7
Marriagebef 14067
2N.N.7
NameRagnhild Olofsdotter Tawast
FatherOlof Tawast (-~1402)
MotherKatariina Fincke
Spouses
1Martin Abrahamsson Diekn
Deathbef 14331
Misc. Notes
asemies
Marriageabt 140039
NameMagnus/Magnus Olai Tawast1
Birthbef 1376, Mynämäki1
Baccalaureat23 Feb 1396, Praha1
Determinavit10 Apr 1396, Praha1
MagistratusJan 1398, Praha1
Sai Eerik XIII:lta läänitykseksi Toukelan Mynämäeltä.14061
Turun tuomiorovastiksiabt 14101
Bero Balkin kuoltua paavi vihkinyt Turun piispaksi Roomassa Pyhän Katariinan kirkossa21 Oct 14121
Burial1452, Turun tuomiokirkko1
Death9 Mar 1452, Naantali1
OccupationPiispa 1412-1450
EducationPrahan maisteri
FatherOlof Tawast (-~1402)
MotherKatariina Fincke
Misc. Notes
Suomen piispainkronikan mukaan syntymäpäivä 14.10.1357.
Spouses
---------------
TAVAST

OLAVI JUHONPOIKA TAVAST
S. Hämeessä Hattula Kylmäkosken kartanossa Meltolan kylässä n. 1340, k. 1402.
Rälssimies jo 1386. Tavast-suvun kantaisä. Osti Mynämäeltä Alasjoen tavastilan ym. Vaimosta tiedetään se että hänen äitinsä omisti Palttilan tilan Laitilassa. Rälssimiehenä kokouksessa v. 1386 jossa valittiin Jeppe Djäkniä Suomen lainhaltijaksi (lagman). Oli kuningas Erik pommerilaisen kruunajaistilaisuudessa v. 1397. Toimi maaoikeuden jäsenenä määräämässä Hämeen ja Savon rajaa. Toimi piispa Hemmingin voutina Kuusiston linnassa v. 1357.
Lapset: 1) Rälssimies Niilo esitetty seuraavassa taulussa. 2) Turun piispa Maunu II Olavinpoika Tavast vv. (1412-1450). 3) Rälssimies Juho Olavinpoika Tavast. 4) Lauri Olavinpoika Tavast. 5) Ragnil Olavintytär puoliso, vouti Martin Abrahaminpoika Dieken. 6) Birgitta Olavintytär, puoliso Erengtiste Henrikinpoika. 7) olavintytär, puoliso tuomari Gregers Andersinpoika Grap. 8. Katariina Olavintytär 1 puoliso Jonis Gudvasson, 2 puoliso Henrik Mört, 3 puoliso Olavi Laurinpoika Silta. 9) Margareetta Olavintytär, puoliso hans Pedersinpoika Bock. 10) Kristiina Olavintytär, puoliso Greger Anderinpoika Garp.


NIILO OLAVINPOIKA TAVAST
K. 1433. Puoliso, Puolison nimi tuntematon KNUUTINTYTÄR, Håkan Knuutinpojan sisar.
Sai rällssikirjan kuningas Erik Pommerilaiselta v. 1407 Turussa. Tuomari v. 1403 Hauhon ja v. 1431 Hollolan kihlakunnissa. Perinnönjaossa sai vielä tilukset Hämeessä sekä Borgobyn Sipoossa.
Vaimon nimi tuntematon joka peri Kirknäsin Sauvossa, joka oli Niilo Olavinpoika Tavastin Hallussa v. 1405.

-----------------------
Esiäidin veli=
Magnus Olai (K 1452)

Turun piispa

Magnus Olai (K 1452)
O. A. Forsström, Kuvallinen Suomen historia vanhimmista ajoista nykyaikaan saakka 2 : Suomen keskiajan historia. 1898.

Turun piispa Magnus Olai (Tavast) oli yksi Suomen keskiajan historian merkittävimmistä henkilöistä. Hän nosti kirkon arvovaltaa ulottamalla kirkollisen hallinnon yhä syvemmälle Suomen sisäosiin, rikastamalla kulttia ja rakennuttamalla Turun piispankirkosta kansainvälistyylisen katedraalin. Valtaneuvoston jäsenenä Magnus Olai vaikutti Ruotsin yleiseen politiikkaan, ja hänen toimintansa tuloksena Suomi merkitys valtakunnan osana lisääntyi.

Maunu II Tavast
Maunu II Tavast (1357-1452) oli Suomen keskiajan huomattavin katolinen piispa eli Suomen piispa. Maunun arvellaan syntyneen vuonna 1357. Tämä saattaa kuitenkin olla hieman liian aikainen ajankohta, koska hän olisi tällöin elänyt 94-95 vuotiaaksi. Hän opiskeli Prahassa ja toimi sen jälkeen Eerik XIII:n hovikappalaisena ja kanslerina, ja vuosina 1412-1450 piispana. Maunu Tavast laajensi ja kaunisti Turun tuomiokirkkoa ja rakennutti sinne uusia alttareita. Hän perusti Naantalin birgittalaisluostarin. Hän kävi pyhiinvaellusmatkalla Palestiinassa. Kirkon johtotehtävien lisäksi hän toimi Suomen hyväksi myös politiikan alalla. Elämänsä loppupuolella Maunu Tavast siirtyi asumaan Naantalin Piispanniemeen, jota silloin kutsuttiin Lokaniemeksi. Hän oli rakennuttanut sinne Niemen talon. Maunu Tavast luopui piispan virastaan kolme vuotta ennen kuolemaansa vuonna 1452. Maunu Tavastia piispana seurannut Olavi Maununpoika oli ilmeisesti tämän kasvattipoika ja serkun lapsi. Tavast, Maunu Olavinpoika
-------------
namnes i början af 1400-talet
biskop Magnus Olai Tavast af finsk slägt med samma
stamfäder som slägten Stålarm. Han skall ha varit
en af Finlands verksammaste biskopar. Under honom
uppbyggdes i Åbo ett stenhus till biskopssäte. Kyrkans
bibliotek ökades betydligt af honom, undervisningen
befrämjades och dyrbara prydnader förärades
kyrkan. Det var ock han, som lät i silfver infatta
S:t Henriks hufvud och armar. Tvänne gillen, bestående
af både prester och verldslige män, inrättades under
honom i Åbo 1449. Han anlade ock Birgittinerklostret
i det ej långt från Åbo nära kusten belägna Nådendal,
nu en badanstalt. Detta kloster förvärfvade ock af
alla dylika i Finland det största anseende, liksom
den största förmögenhet.

Under denne biskops tid togs i Finland första
steget till en lättare kommunikation, då en bro 1414
byggdes öfver Aura i Åbo. Den anses för den första i
Finland. Stora svårigheter mötte denna tid den resande
sommartiden. Andra vägar än stigar funnos ej. Han
måste derför färdas till fots eller till häst, men
mötte derunder oupphörligt i «de tusen sjöarnas land»
stora vatten eller åar, öfver hvilka han fördes på
båt eller ock måste han vada. Hindrade forsar eller
vattenfall, drogs båten öfver land.

Keskiaika on Euroopan historian ajanjakso ns. "vanhan ajan" ja "uuden ajan" välissä, karkeasti 500-luvun alusta 1400-luvulle.
Keskiaika oli ajanjakso joka alkoi vuonna 476 kun Länsi-Rooma tuhoutui ja samalla antiikin aika päättyi. Keskiaika loppui joskus 1500-luvun tienoilla.
Keskiaika n. 1155—1523.
------------------------
Klassinen ajatus lienee ollut se, että entimuinoin joku on yrittänyt vääntää kaikille Jägerhornille yhteisen kantaisän. Ainakin Brita Rötkerintytär Jägerhorn af Spurila, jota jotkut kauppaavat Olof Tavastin puolisoksi lienee täysin fiktiivinen henkilö ts. Olof Tavastin puolisoa ei tunneta.

Yleisohjeeksi näihin vanhoihin aatelissukuja käsitteleviin teoksiin voisi sanoa, että Elgenstierna aina ennen Anrepia ja Carpelan ennen Ramsayta, niin ei tarvitse kompastua kaikkiin niihin kuoppiin, jotka tutkijat ovat jo vuosikymmeniä sitten korjanneet.


Vanhoja rälssisukuja tutkiessa (tai lähinnä muualta kopioidessa) kannattaa katsoa ainakin Juha Sinivaaran sivut ja mitä mm. Tapio Vähäkangas on Genoksessa kirjoittanut. Myös Eric Anthoni on tehnyt laadukasta työtä ja korjannut em. teosten puutteita ja virheitä.
------------


http://web.telia.com/~u72802835/tommypo ... juuret.htm

Sähköposti:

x-internet@hotmail.com